Instiftad av Bengt Sjöberg 2016

Bidrag 2017

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2017 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 45 miljoner kronor.

Värdefulla data från cancervården ska samlas nationellt

Ju mer data en forskare har att tillgå, desto mer kan hon eller han lära sig. Därför går nu en dröm i uppfyllelse för många cancerforskare, när Sjöbergstiftelsen bygger ett nationellt nätverk kring prover och data som samlas in i cancervården. Till de långsiktiga målen hör att få en bättre precision i cancerbehandlingar och underlätta för läkare att följa utvecklingen av enskilda patienters cancersjukdom.

Överallt i Sverige tas dagligen tusentals prover från cancerpatienter för att diagnostisera sjukdomen, utforma behandlingen och utvärdera resultatet av den. Alla dessa data är idag som en oåtkomlig skatt för cancerforskare. Olika provsvar hamnar i olika landstings olika journalsystem, som ofta är strukturerade på helt olika vis. En del viktig information ligger som löpande text i patientjournaler och andra detaljer registreras aldrig. En forskare som exempelvis undrar vilken effekt en viss kombination av läkemedel har på en viss tumörtyp, kan därför behöva ägna månader eller år åt att jaga rätt på de data som krävs för att ta reda på svaret. Om det ens är möjligt.

För att den informationsskatt som svensk cancervård varje dag genererar istället ska bli lättillgänglig för forskare, håller Sjöbergsstiftelsen nu på att forma ett nationellt nätverk för forskning som använder prov och data från cancervården. Nätverket bär det preliminära namnet Partnership för Precision Medicine in Cancer. Målet är att prov och data från cancerpatienter som ger sitt medgivande att vara med i projektet, ska samlas in och lagras på ett strukturerat vis i de medverkande landstingen. Informationen ska sedan bli åtkomlig för både läkare och forskare, som exempelvis kommer att kunna utvärdera långsiktigt effekter och biverkningar av olika behandlingar.

– Det kommer att bli ett lyft för svensk onkologisk vård och forskning, som kommer att få tillgång till datakällor av mycket hög kvalitet, säger Tobias Sjöblom, cancerforskare och professor vid Uppsala universitet, som förestår projektet.

Han poängterar att nätverket också ska vara till gagn för enskilda cancerpatienter. Många lever i åratal med sin sjukdom och behandlas av många olika läkare. När resultaten från alla undersökningar ligger samlade på ett strukturerat vis, är det lättare för en ny läkare att få en överblick över patientens historia och ta välgrundade beslut för fortsatt behandling.

Sjöbergsstiftelsen stöttade projektet med 8 870 000 kronor under 2017. 

De bidrag på sammanlagt 36 000 000 kronor som tilldelats olika patientnära forskningsprojekt har fördelats enligt följande:

Uppsala Universitet

Kartläggning av hoppingivande behandling mot lungcancer

En ny form av cancerbehandling – checkpoint-blockad – har inneburit en revolution inom vården av spridd malignt melanom. Den ser lovande ut även vid lungcancer, men alla patienter är inte hjälpta. Klas Kärre och Patrick Micke ska kartlägga varför behandlingen ger olika effekt i olika personer. Förhoppningen är att kunna förbättra behandlingen så att ännu fler kan bli friska.

I kroppen finns olika typer av mördarceller – bland annat cytotoxiska T-celler – som har till uppgift att ta död på sjuka celler, till exempel sådana som är infekterade av virus. Mördarceller är extremt aggressiva och för att de inte ska gå bärsärkagång i kroppen – och skada friska celler – hålls de i schack av ett slags molekylära bromsar. Så länge som dessa bromsar är tillslagna, håller sig mördarcellerna lugna.

För att kunna väcka mördarceller till liv vid cancer, har forskare utvecklat en behandling, checkpoint-blockad, som lossar på mördarcellernas molekylära bromsar och släpper dem fria i kroppen. Mördarcellerna attackerar då cancercellerna. Vid spridd lungcancer – som tidigare var en dödsdom – visar data från kliniska prövningar att uppemot 25 procent av patienterna svarar på behandlingen. Både primärtumören och dottertumörerna minskar i storlek och kan i vissa fall försvinna helt.

Majoriteten av de behandlade patienterna blir dock inte hjälpta och hos ungefär 20 procent börjar mördarcellerna angripa friska celler i kroppen, vilket ger svåra biverkningar som liknar autoimmuna sjukdomar. Klas Kärre, professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet, och Patrick Micke, docent vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, ska följa patienter som får checkpoint-blockad mot icke-småcellig lungcancer i Stockholm och Uppsala. De ska kartlägga allt ifrån genuttrycket i patienternas tumörvävnad, till hur flera olika celler i immunförsvaret reagerar på behandlingen för att bättre förstå varför vissa blir tumörfria, medan andra snarare blir sjukare.

Ett långsiktigt mål är att hitta metoder för att kunna förutsäga vilka patienter som kommer att svara på behandlingen, så att ingen får svåra biverkningar i onödan. En förhoppning är också att projektet ska ge kunskaper kring hur checkpoint-blockad kan utvecklas, så att fler kan få effekt av behandlingen och bli friska.

Klas Kärre, Karolinska Institutet, och Patrick Micke, Uppsala Universitet, har fått 12 000 000 kronor fördelade på tre år till projektet.

Karolinska Institutet

Hur kan antioxidanter få cancerceller att sprida sig?

När Martin Bergö år 2014 visade att antioxidanter stimulerar cancerceller att växa och sprida i sig möss, blev det en nyhet som spred sig över hela världen. Många ifrågasatte om hans forskning verkligen var korrekt. Nu detaljstuderar han hur antioxidanterna förändrar cancercellernas ämnesomsättning, med förhoppningen att kunna utveckla nya behandlingsformer.

Antioxidanter i frukt och grönt har under lång tid hyllats som rena hälsofrämjare; de stärker immunförsvaret, dämpar inflammation i kroppen och skyddar mot cancer. För många kom det därför som en chock när Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid Karolinska Institutet, av en slump upptäckte att antioxidanter verkar kunna påskynda tillväxt och spridning av lungcancer och malignt melanom i möss.

Till en början möttes den nya upptäckten med en djup skepticism, framförallt från den miljardindustri som säljer antioxidanter som kosttillskott. Nu har dock en rad oberoende forskargrupper bekräftat i både cellodlingar och försöksdjur att antioxidanter kan forcera utvecklingen av cancer. Dessa nya insikter kan också förklara oväntade resultat från stora kliniska prövningar som genomfördes på 1980- och 1990-talen, där forskare försökte förebygga cancer genom att ge antioxidanter som tillskott, men där försökspersonerna istället oftare drabbades av cancer. 

För att bättre förstå varför annars nyttiga ämnen som E-vitamin och betakaroten har en negativ effekt vid cancer, håller Martin Bergö nu på att kartlägga hur de påverkar cancercellerna. Preliminära data tyder på att de stimulerar produktionen av ett speciellt protein, som i sin tur ställer om cancercellernas ämnesomsättning så att de lättare växer och sprider sig. En förhoppning är att mer kunskaper kring hur detta fungerar ska kunna utnyttjas för att ta fram nya cancerbehandlingar, både i form av kostråd och läkemedel.

Martin Bergö har fått ett anslag om 6 000 000 kronor fördelat på tre år till projektet. 

Göteborgs Universitet

Mot en förbättrad behandling av aggressiv lungcancer

Ungefär 300 personer får årligen av en speciell form av lungcancer som är så kallat ALK-positiv. Det är en elakartad cancerform som ofta drabbar unga personer, varav många aldrig har rökt. Bengt Hallberg detaljstuderar proteinet ALK för att bättre förstå hur proteinets sjukliga aktivitet kan slås ut, så att fler patienter kan överleva sjukdomen.

Vid ALK-positiv lungcancer bär cellerna på en genetisk avvikelse som felaktigt aktiverar proteinet ALK i lungorna. ALK i sin tur sporrar cancercellerna att växa och tumörerna blir generellt aggressiva och sprider sig lätt.

För att fler ska överleva sjukdomen har forskare utvecklat flera olika läkemedel som blockerar effekten av ALK. Dessa läkemedel gör till en början att tumörerna krymper radikalt, med efter ett-två år utvecklar cancercellerna normalt en motståndskraft mot behandlingen. Patienten kan då byta till nästa läkemedel som kan hålla tumören i schack ett par år till, men många avlider när tumören har spritt sig till hjärnan.

Bengt Hallberg, cancerforskare och professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet, detaljstuderar ALK-proteinet för att bättre förstå hur det fungerar och varför det blir motståndskraftigt mot de nya läkemedlen. Hittills har forskare hittat elva olika förändringar i proteinet som gör att läkemedlen biter sämre. Bengt Hallberg utvecklar metoder för att kunna följa dessa förändringar hos varje enskild patient, så att ett läkemedel som är på väg att sluta fungera snabbare kan bytas ut mot en effektivare variant. Han undersöker också hur läkemedlen kan kombineras för att bli mer kraftfulla och har som långsiktigt mål att komplettera arsenalen av läkemedel mot ALK-positiv lungcancer med ytterligare substanser. Ju fler läkemedel som finns att tillgå, desto längre tid kan läkarna kontrollera tumörens tillväxt.

Bengt Hallberg har fått ett anslag om 6 000 000 kronor fördelat på tre år till projektet.

En framgångsrik modell för att testa behandlingar mot cancer

Med hjälp av så kallade avatarmöss – en nydanande form av försöksdjur – kan forskare studera tumörer som i princip är en exakt kopia av de som sjuka patienter bär på. Jonas Nilssons forskning på avatarmöss är världsledande och har genererat kunskap som blivit avgörande för behandlingen av malignt melanom. Nu ska han undersöka om det går att utveckla avatarmöss för att studera andra svåra cancerformer, bland annat lungcancer.

Under lång tid har forskare kunnat studera cancer i möss, men mössens tumörer har ofta varit en relativt dålig kopia av mänsklig cancer. Avatarmöss, även kallade patient-deriverade xenograft (PDX), har blivit viktiga eftersom det i dessa möss går att studera tumörer som är väldigt lika människans. Cancerceller från drabbade personer transplanteras in under huden på mössen, som sedan utvecklar samma tumör som patienten. Med hjälp av dessa möss har forskare sedan kunnat testa och optimera olika läkemedelsbehandlingar mot cancern.

Avatarmössen är den bästa försöksmodell av cancer som forskare hittills har haft att tillgå, men när det gäller att studera det senaste vapnet mot cancer – immunoterapier – har de varit oanvändbara. Vid immunoterapier aktiverar forskare celler från kroppens eget immunförsvar, som sedan attackerar tumörerna. Dessa celler har varit omöjliga att få att överleva i avatarmössen, men 2017 lyckades forskargruppen kring Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi vid Sahlgrenska Cancer Center i Göteborg, få de mänskliga immuncellerna att trivas i avatarmössen, vilket var ett stort genombrott.

Sedan dess har Jonas Nilsson använt avatarmöss för att studera immunoterapier i kombination med andra behandlingar mot malignt melanom. Forskningen är ännu i sin linda, men hans forskargrupp har redan kunnat förse onkologer och kirurger med kunskap som varit avgörande för behandlingen av patienter med spridd malignt melanom. Målet är nu att undersöka om det lika framgångsrikt går att framställa avatarmöss för att studera och optimera behandlingen av bland annat lungcancer, bukspottkörtelcancer och tjocktarmscancer.

Jonas Nilsson har fått ett anslag om 6 000 000 kronor fördelat på tre år till projektet.

Lunds Universitet

Utvecklar skräddarsydd behandling mot lungcancer

Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv i Sverige. För att fler drabbade ska kunna överleva sjukdomen kommer Mattias Magnusson vid Lunds universitet att isolera och studera cancerstamceller från lungtumörer. Misstanken är att dessa stamceller kan vara orsaken till den höga dödligheten vid återfall i sjukdomen. Ett långsiktigt mål är att hitta behandlingar som slår ut alla cancerceller, även de svåråtkomliga cancerstamcellerna.

Personer som får cancer behandlas ofta med cellgifter, som dödar snabbväxande celler i kroppen. Varje år räddar cellgifter mängder av liv, men relativt ofta blir cancercellerna motståndkraftiga mot behandlingen och patienterna drabbas av farliga återfall. Varför det blir så vet inte forskarna, men en hypotes är att cancerstamceller, som driver cancertillväxten, överlever cellgifterna.

För att bättre förstå hur lungcancerstamceller fungerar ska Mattias Magnusson, docent i molekylärmedicin vid Lunds universitet, isolera cancerstamceller från lungcancerpatienters tumörvävnad och sedan kartlägga dem in i minsta detalj. På laboratoriet kommer han också att utsätta både cancerceller och cancerstamceller för olika former av läkemedel för att se vilka som effektivast slår ut just dem.

Det långsiktiga målet är att varje lungcancerpatient ska kunna få en personligt utvecklad kombination av läkemedel. Om behandlingen även slår ut cancerstamcellerna, kommer sannolikt färre patienter att drabbas av återfall och fler kommer att överleva sin sjukdom.

För att genomföra projektet har Mattias Magnusson fått 6 000 000 kronor fördelat på tre år.