Instiftad av Bengt Sjöberg 2016

Bidrag 2022

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2022 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 56, 1 (63,3) miljoner kronor. I denna summa ingår 250 000 kr till RCC i samverkan för förstudie av digital rehabiliteringsportal, 315 000 kr till Gullmarsgymnasiet till utrustning för marin forskning och marint vattenbruk och 50 000 kr till Mellisklubben, som serverar mellanmål till cancersjuka barn, som bidrag till råvaror.

Umeå Universitet

Kan en individanpassad behandling öka överlevnaden i bukspottkörtel-cancer?

Vid bukspottkörtelcancer finns olika cytostatikabehandlingar att välja mellan, men det saknas bra beslutsverktyg för att veta vilken av dem som kan ge bäst effekt hos en enskild individ. Forskare ska nu ta reda på om behandlingen kan fungera bättre om den anpassas efter vilken genetisk tumörtyp som patienten har.

Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste cancerformerna, men sjukdomen går i vissa fall att bota om tumören kan opereras bort och patienten sedan får cytostatika som utplånar even-tuellt kvarvarande cancerceller. Det finns två olika huvudtyper av cytostatikabehandlingar att välja mellan. Vilket val läkaren gör beror i dagsläget på patientens allmäntillstånd och om hen har några fler sjukdomar.

Forskare har dock upptäckt att de två olika behandlingsuppläggen verkar bita olika bra på olika genetiska undertyper av bukspottkörtelcancer. Därför har en grupp europeiska läkare initierat en studie, ESPAC-6, där de ska undersöka om det är bättre att anpassa cytostatika-behandlingen efter tumörtypen. Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Umeå universitet, får nu 1,6 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att driva den svenska delen av projektet tillsammans med kollegor runt om i landet.

I ESPAC-6 kommer 394 patienter med bukspottkörtelcancer att inkluderas. Hälften kommer att lottas till en cytostatikabehandling som väljs på traditionellt vis; hälften kommer att få cytostatikabehandlingen anpassad efter vilken genetisk tumörtyp de bär på.  Förhoppningen är att den optimerade formen av behandling ska få fler att överleva sjukdomen. 

Uppsalas Universitet

Designar en immunterapi som kan utplåna aggressiva hjärntumörer.

Magnus Essand har tidigare fått anslag från Sjöbergstiftelsen för att konstruera immunceller som kan känna igen och attackera en aggressiv form av hjärntumör, glioblastom. Nu får han ytterligare 4,5 miljoner kronor för att utforska en metod som kan hjälpa immuncellerna att ta sig ut från blodbanan och in i tumören.

Med hjälp av avancerade molekylärbiologiska metoder har Magnus Essand, professor vid Uppsala universitet, lyckats konstruera speciella immunceller, CAR-T-celler, som kopplar till ytan av glioblastom och angriper tumören. För att förstärka immunattacken har de också utrustat CAR-T-cellerna med något som kallas för en immunförhöjande faktor (NAP), som väcker liv i de immunceller som finns i tumörens omgivning.

De specialkonstruerade T-cellerna, kallade CAR(NAP)-T celler, har visat sig kunna utplåna tumörer i djurförsök, men om tumören sitter i hjärnan blir effekten inte lika god. Skälet är att T-cellerna har svårt att ta sig in i hjärntumören. Den skyddas av tumörens blodkärl som är dysfunktionella och saknar förmågan att locka till sig T-celler från blodet.

Tillsammans med Anna Dimberg, också hon professor vid Uppsala universitet, har Magnus Essand dock en potentiell lösning på detta. Forskarna kommer att utrusta CAR(NAP)-T-cellerna med en molekyl som gör att de kan fästa sig på insidan av tumörens blodkärl. De kommer även att förändra T-cellerna så att de släpper ut en molekyl som man vet kan förändra tumörens blodkärl så att de lockar till sig immunceller från cirkulationen. Förhoppningen är att de specialkonstruerade T-cellerna, och även andra immunceller, sedan ska kunna ta sig igenom tumörens blodkärl och förinta glioblastomet.

Ska förbättra behandlingen av en svårartad lymfkörtelcancer

Mantelcellslymfom är en form av lymfkörtelcancer där de som drabbas nästan alltid får återfall. Ingrid Glimelius ska testa en potentiellt effektivare behandling mot sjukdomen. Hon ska också kartlägga vävnadsprover från patienter för att hitta metoder som kan göra det möjligt att individanpassa behandlingen.

Mantelcellslymfom drabbar ofta sent i livet, medianåldern är 70 år. I dagsläget behandlas de flesta patienterna med en kombination av cellgifter och antikroppen rituximab, som bromsar cancercellernas tillväxt. Behandlingen får oftast sjukdomen att gå tillbaka, men efter några år drabbas nästan alla patienter av ett återfall.

Ingrid Glimelius, professor vid Uppsala universitet, får nu 6 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att förbättra behandlingen av mantelcellslymfom. Hon är ansvarig för den svenska delen av en nordisk studie, ALTAMIRA, där äldre patienter behandlas med en kombination av rituximab och en ny form av målstyrt läkemedel acalabrutinib. Patienterna följs också med känslig analysmetod, minimal residual disease (MRD), som kan detektera en enda cancercell bland 100 000 friska vita blodkroppar. När cancercellerna har försvunnit kan forskarna stoppa behandlingen. Hittar de tidiga tecken på återfall kan de sätta in behandlingen igen.

Med hjälp av diverse olika molekylärbiologiska metoder ska Ingrid Glimelius och hennes medarbetare också kartlägga vävnadsprover från tidigare patienter. Målet är att hitta ännu bättre metoder för att följa sjukdomens utveckling och individanpassa behandlingen.

Hur kan personer som haft cancer öka sin fysiska aktivitet?

Personer som har fått cancer mår bättre och förbättrar sin livskvalitet om de är fysiskt aktiva. Karin Nordin utforskar därför hur man kan stötta dem att röra sig mer både under och efter en cancerbehandling. Hon utvärderar bland annat ett digitalt stöd som ska uppmuntra till beteendeförändringar på ett individbaserat vis.

Personer med cancer som regelbundet tränar eller promenerar mår fysiskt och psykiskt bättre och vissa studier tyder på att de tål cancerbehandlingen bättre. Dessutom har de en lägre risk att drabbas av återfall. Många upplever dock att det är svårt att komma i gång och röra sig. Endast 9–20 procent av alla som har överlevt cancer når upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet.

Karin Nordin, professor vid Uppsala universitet, får nu tre miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för att tillsammans med sina medarbetare utvärdera hur personer som har haft cancer bör stöttas att bli mer fysiskt aktiva. De kommer att utgå från projektet Phys-Can, där 577 personer med cancer har tränat under sin behandling. Nu ska de bland annat undersöka hur insatsen har påverkat deltagarnas fysiska aktivitet långsiktigt och vilken effekt det har på hälsan.

Forskarna utvärderar också hur ett digitalt stöd kan användas för att motivera de som har överlevt cancer till att bli mer fysiskt aktiva. Utvärderingen sker i samspel med användarna och tar hänsyn till individers olika behov.

Ska undersöka ny metod som kan förebygga analcancer

Analcancer är en ovanlig form av cancer, men i vissa grupper finns en kraftigt förhöjd risk. Nu ska Peter Thelin Schmidt utforska om en ny metod där man använder flexibel endoskopi för att screena personer i riskzonen för analcancer. Om begynnande cellförändringar kan upptäckas och avlägsnas i tid, går cancern att förebygga.

Många känner till att humant papillomvirus (HPV) kan orsaka livmodercancer. Mindre känt är att HPV, och även HIV, ökar risken för analcancer. Hos män med HIV som har sex med andra män är risken för analcancer upp till 100 gånger högre än för andra. Denna grupp drabbas generellt sett också mycket tidigare under livet.

Analcancer börjar med en cellförändring i ändtarmens slemhinna som kallas för intraepitelial neoplasi. För att tidigt kunna upptäcka och ta bort dessa cellförändringar har Peter Thelin Schmidt, professor vid Uppsala universitet, tillsammans med kollegor vid Ersta sjukhus, utvecklat en ny form av undersökningsmetod där man använder flexibel endoskopi. 

Nu får Peter Thelin Schmidt 1,8 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att tillsammans med kollegorna vid Ersta sjukhus undersöka om flexibel endoskopi kan användas för att förebygga analcancer. I projektet kommer han att utvärdera hur väl metoden fungerar och hur den upplevs. Förhoppningen är att den i framtiden ska kunna användas för att rutinmässigt screena riskgrupper för analcancer.

Karolinska Institutet

Kan strålning få immunterapi att fungera bättre mot malignt melanom?

Ungefär hälften av alla som får immunterapi mot spritt malignt melanom får inte tillräcklig effekt av behandlingen. Hildur Helgadottir ska nu undersöka om fler kan bli hjälpta om tumören strålas under immunterapin. Förhoppningen är att de skador som uppstår i den strålade tumören ska väcka liv i immunförsvaret.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av malignt melanom. I vissa fall kan behandlingen till och med bota spritt melanom, något som tidigare var omöjligt. Men i ungefär hälften av fallen fungerar inte immunterapin; immunförsvaret reagerar inte på tumören och då är patientens prognos dålig. 

Nu får Hildur Helgadottir, forskare vid Karolinska Institutet, ett anslag om 6 miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen till en klinisk studie där hon ska undersöka om immunterapi kan fungera bättre i kombination med strålbehandling. Tanken är att de skador och den inflammation som uppstår i den strålbehandlade tumören ska väcka liv i immunförsvaret. Förhoppningen är att immunförsvaret då ska gå till attack mot den strålade tumören och även mot andra tumörer i kroppen.

I studien, som kallas PROMMEL (Precision Radiation of Immune Checkpoint Therapy Resistant Melanoma Metastases), kommer 27 patienter att inkluderas. Forskarna kommer att analysera blod- och tumörprover från varje patient för att se hur immunceller och cancerceller reagerar på kombinationsbehandlingen. Projektet beräknas bli klart år 2025.

Varför får bara vissa patienter med tumörer i matstrupe och magsäck hjälp av immunterapi?

En del patienter som har cancer i området där matstrupen möter magsäcken, så kallat gastroesofageal adenocarcinom, får stor hjälp av immunterapi. Andrea Ponzetta ska nu kartlägga varför alla inte är hjälpta. Hur skyddar sig tumören mot immunförsvaret och går det att övervinna det skyddet?

Antalet fall av gastroesofageal adenocarcinom har tiofaldigats under de senaste 40 åren. Ofta upptäcks sjukdomen för sent och prognosen är därför dålig. Men studier har visat att om standardbehandlingen med cellgifter kombineras med en immunterapi, så förlänger det livet för en undergrupp av alla patienter.

Frågan är dock varför alla inte är hjälpta? Andrea Ponzetta, forskare vid Karolinska Institutet, får nu 4,5 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att hitta svar på den frågan. Tillsammans med en rad andra forskare kommer han att kartlägga biopsier från flera hundra patienter med gastroesofageal adenocarcinom. En hypotes som forskarna har är att tumörerna saknar speciella immunceller, så kallade okonventionella lymfocyter, som annars är kända för att kunna locka till sig andra immunceller och väcka liv i immunförsvaret. 

Genom att detaljstudera tumörvävnaden hoppas forskarna också kunna hitta biomarkörer som kan hjälpa läkare att förutspå vilka av alla patienter med gastroesofageal adenocarcinom som kan få en effekt av immunterapier. Detta för att patienterna inte ska behöva utstå tuffa behandlingar i onödan.

RNA-vaccin ska förmå immunförsvaret att angripa levertumörer

Immunterapier kan i vissa fall bota spridd cancer, men det är bara en minoritet av alla patienter som blir hjälpta. Anna Pasetto, forskare vid Karolinska Institutet, utvecklar därför nya former av immunterapier mot levercancer. Ett mål är få fram RNA-vacciner som kan trigga immunförsvaret att angripa tumörerna.

Första gången RNA-vacciner testades i verkligheten var under coronapandemin, då de räddade många liv. Från början utvecklades dock RNA-vacciner för att väcka ett immunsvar mot cancertumörer. Anna Pasetto får nu 4,5 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att ta fram RNA-vacciner som kan behandla levercancer.

Ett första steg i hennes projekt har varit att identifiera molekylära strukturer som kan få immunförsvaret att känna igen tumörvävnaden som sjuklig. Strukturerna fungerar som ett slags måltavlor för immunförsvaret som kallas tumörantigener.

År 2020 började hon och hennes medarbetare därför kartlägga arvsmassan från 30 levertumörer tagna från 16 patienter. Genom att analysera vilka mutationer som fanns i tumörerna lyckades de hitta en rad potentiella tumörantigener.

I nästa steg undersökte de vilka av dessa tumörantigener som patienternas immunceller, så kallade T-celler, verkligen reagerade på. På detta vis har de kunnat identifiera flera fungerande antigener. Nu ska de skapa RNA-vacciner som gör att kroppen producerar stora mängder av dessa antigener. Om en patient med levertumörer får ett sådant vaccin, är förhoppningen att immunförsvaret ska gå till en så kraftfull attack att tumörerna utplånas.

Linköpings Universitet

Kan cytostatikan lomustin motverka aggressiva hjärntumörer?

Glioblastom är den mest aggressiva hjärntumören. Den förväntade överlevnaden är ett år. Forskare ska nu undersöka om personer som har en speciell form av glioblastom, mMGMT glioblastom, kan leva längre om de får cellgiftet lomustin som tillägg till standardbehandlingen.

Personer som har glioblastom med en speciell genetisk modifiering, en så kallad metylerad MGMT promotor (mMGMT),är mer känsliga för så kallade alkylerande cellgifter. I standardbehandlingen av sjukdomen ingår därför ett sådant cellgift, kallat temozolomid. Nu får Annika Malmström, docent vid Linköpings universitet, 6 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att leda en klinisk studie som undersöker om patienterna kan leva ännu längre om de får ytterligare ett alkylerande cellgift, lomustin.

En mindre studie antyder att ett tillägg med lomustin kan förlänga livet med ett helt år, men studien har flera svagheter. I den studie som Annika Malmström ska leda kommer 200 patienter från Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Österrike och Israel att lottas till att få ett tillägg med lomustin eller enbart den vanliga standardbehandlingen.

Deltagarna i projektet kommer också att erbjudas en behandlingsform som kallas för tumour treating fields, där alternerande elektriska fält alstras över tumören. Studier visar att det kan förlänga livet med fem månader. Huvudmålet med projektet är att ta reda på hur alla behandlingar i kombination påverkar livslängden, livskvaliteten och risken för biverkningarna. 

Chalmers Tekniska Högskola

Ska utveckla AI-baserade bildanalysmetoder för att kunna utvärdera lungcancer

Om lungcancer kan upptäckas tidigare kommer fler att överleva sjukdomen. Därför ska forskare nu utveckla AI-baserade bildanalysmetoder som kan hitta begynnande tumörer i datortomografibilder av lungor. Datorerna ska även lära sig att göra en prognos för sjukdomen och identifiera tidiga tecken på återfall.

Lungcancer upptäcks ofta för sent. I många länder håller man därför på att utveckla olika screeningprogram för lungcancer, där lungorna undersöks med hjälp av datortomografi. Men bilderna från undersökningarna är svåra att tolka. Det mänskliga ögat klarar inte alltid att skilja godartade cellansamlingar från elakartade tumörer, vilket gör att patienter oroas i onödan.

Ida Häggström, docent vid Chalmers tekniska högskola, får nu 5,25 miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för att leda ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där målet är att förbättra precisionen i bildanalysen. Forskarna kommer att låta datorer tolka bilder från olika stadier av lungcancer. Eftersom datorerna kan tillvarata hela bildens detaljrikedom, kommer de förhoppningsvis kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigare stadium och bli bättre på att skilja godartade tumörer från elakartade.

Forskarna kommer också att undersöka om en AI-baserad bildanalys kan användas för att bättre kunna förutspå sjukdomens utveckling, hitta tidiga spår av återfall och ta mer individbaserade beslut kring behandlingen.

Lunds Universitet

Hur ofta orsakar en behandling mot huvud-halscancer lymfödem?

Behandlingar mot huvud-halscancer skadar även frisk vävnad. Det leder till att många drabbas av lymfödem och en svullnad i huvud-halsområdet. Eva Ekvall Hansson ska utforska en metod för att upptäcka problemen tidigare. Om patienten snabbt får hjälp går det att motverka långsiktiga problem av lymfödemet.

Uppskattningsvis nio av tio personer som behandlas för huvud-halscancer utvecklar lymfödem. Det innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden, som svullnar upp. Drabbade får ofta ett förändrat utseende som kan påverka självbilden och självförtroendet, och många upplever en försämrad livskvalitet. 

Eva Ekvall Hansson, professor vid Lunds universitet, får nu 800 000 kronor av Sjöbergstiftelsen för att tillsammans med sina medarbetare kartlägga mängden vätska i vävnaden hos personer som har fått olika former av behandling mot huvud-halscancer. Forskarna ska mäta någonting som kallas för Tissue Dielectric Constant (TDC), som visar hur mycket vätska som har ansamlats i området.

Målet är bland annat att få bättre siffror på hur många som verkligen utvecklar lymfödem och om vissa cancerbehandlingar ökar risken mer än andra. Forskarna ska också undersöka i vilka delar av huvud-halsområdet som det ansamlas mest vätska, och kartlägga hur problemen påverkar patienternas livskvalitet. Kunskapen de får fram kommer att ligga till grund för en framtida interventionsstudie, där effekten av att tidigt diagnostisera och sätta in behandling mot lymfödem ska utvärderas.

Innovativ avbildningsmetod kan avslöja hudtumörers storlek och karaktär

Som en av de första forskargrupperna i världen undersöker Malin Malmsjö och hennes kollegor om en ny avbildningsmetod – fotoakustisk avbildning – går att använda för att diagnostisera hudtumörer. Genom att kombinera laserljus med ultraljud hoppas forskarna kunna kartlägga tumörerna på ett helt nytt vis. 

För att ta reda på hur utbredd en hudtumör är behöver läkare i dagsläget operera bort tumören och undersöka den med hjälp av ett mikroskop. Visar det sig att tumören har vuxit djupt ner i den omgivande vävnaden och att delar av tumören sannolikt finns kvar i huden, behöver patienten genomgå en andra operation där ett större område kring tumören tas bort.

För att patienter ska slippa genomgå flera operationer undersöker Malin Malmsjö, professor vid Lunds universitet, om tumörens utbredning kan kartläggas med hjälp av en ny form av avbildningsmetod som kan ge högupplösta och tredimensionella bilder av en vävnad. Metoden, som kallas fotoakustisk avbildning, går ut på att vävnaden lyses upp med ett intensivt laserljus. Molekyler som finns i vävnaden kommer att påverkas av ljuset och det leder förenklat till att olika ultraljudsvågor skapas, som kan detekteras. Ljudvågorna bildar en speciell signatur som är olika för olika vävnad.

Djurstudier indikerar att metoden går att använda för att skapa en mycket bättre bild av en tumörs utbredning och karaktär. Malin Malmsjö och hennes kollegor får nu tre miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för att undersöka om den kan fungera lika bra i den kliniska verkligheten. 

Hur påverkas barn långsiktigt av en behandling mot akut leukemi?

Ska barn överleva akut lymfatisk leukemi (ALL) krävs en tuff behandling, vilket kan leda till långsiktiga biverkningar. Forskare ska nu erbjuda barn som behandlats för ALL en uppföljning. Målet är kartlägga hur barnens hälsa och välmående har utvecklats över tid och förhoppningsvis hitta sätt att undvika långsiktiga komplikationer.

Numera överlever nio av tio barn ALL, men för att alla cancerceller ska försvinna krävs en behandling som ofta orsakar svåra akuta biverkningar. Exempelvis tar barnens immunförsvar stryk och många får en påverkan på njurarna. Både sjukdomen och behandlingen frestar också på barnens mentala hälsa.

Eftersom behandlingen är så intensiv, leder den ofta även till långsiktiga komplikationer. Men läkare har dålig kunskap om vilka av de akuta biverkningarna som kan orsaka framtida problem för barnen. Kees-Jan Pronk, docent vid Lunds universitet, får nu 4,5 miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för ett projekt som inkluderar alla barnonkologikliniker i Sverige och där alla nordiska barn som har behandlades för ALL 2008–2019 ska erbjudas en uppföljning.

Barnen kommer att få besvara ett frågeformulär om deras hälsa och genomgå en noggrann läkarundersökning. Forskarna ska kartlägga hur barnens immunförsvar och njurar har återhämtat sig, och hur de mår psykiskt och fysiskt. Barnens långvariga komplikationer ska sättas i relation till de akut biverkningar som de hade under behandlingen. Förhoppningen är att forskarna ska hitta sätt att modifiera ALL-behandlingen så att risken för långsiktiga skador minskar.

Kvinnor med bröstcancer ska slippa ingrepp i lymfkörtlarna

För att avgöra om bröstcancer har spridit sig opererar man bort lymfkörtlar från patienterna. Lisa Rydén håller på att utveckla en AI-baserad diagnosmetod som ska göra att kvinnor med låg risk för spridd cancer slipper ingreppet och kan få ha kvar sina lymfkörtlar.

När kirurger opererar bröstcancer avlägsnar de lymfkörtlar från patienternas armhålor. Sedan kontrollerar man om det finns några cancerceller i lymfkörtlarna. Undersökningen är viktig för att utvärdera om cancern har spridit sig.

Det är dock bara en minoritet av alla bröstcancerpatienter som verkligen har cancerceller i lymfkörtlarna, så många opereras i onödan. Samtidigt får en del långvariga biverkningar efter ingreppet, bland annat lymfödem i armen. Lisa Rydén, professor vid Lunds universitet, får nu tre miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att validera en AI-baserad metod som hon och hennes kollegor har utvecklat för att kvinnor ska slippa den här operationen.

Datorer har matats med tio olika kända parametrar om kvinnors tumörer. Sedan har de genom så kallad maskininlärning kunnat räkna ut vad som avgör om en tumör har spridit sig eller inte. I det nuvarande projektet ska AI-metoden utvecklas ytterligare, så att den baserar sig på information som finns tillgänglig innan kvinnan opereras. Om den AI-baserade diagnostiken visar att sannolikheten är väldigt låg för att en kvinna ska ha lymfkörtelmetastaser, kan hon slippa ingreppet.