Malignt mellanom

För 15 år sedan var det en utopi att bota spritt malignt melanom, men tack vare immunterapier lever numera närmare hälften av alla patienter efter fem år.

– Det var en fullkomlig eufori när vi fick immunterapierna. Det var ett jättestort kliv framåt, men vi kan inte nöja oss med det. Hälften av alla patienter avlider fortfarande i sjukdomen, säger Hildur Helgadottir, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Tillsammans med en rad andra forskare från den Svenska melanomstudiegruppen ska hon nu genomföra en stor klinisk prövning, SWE-NEO, på patienter som har spritt malignt melanom och där tumörerna fortfarande går att operera. Målet är att bättre förstå hur läkare ska använda olika nya behandlingar för att kunna rädda fler.

Relativt nyligen har forskare bland annat insett att immunterapier fungerar bättre om patienterna får dem innan operationen. Immunterapier släpper på bromsen till immunförsvaret, så att immuncellerna blir mer fria att angripa tumörcellerna. För att terapin ska fungera behöver dock immuncellerna lära sig känna igen de celler som de ska utplåna. Om tumören fortfarande finns kvar i kroppen, kan immuncellerna träna sig på den.

– Tidigare opererade vi patienterna direkt, men vi har insett att det kan vara ett guldläge att introducera immunterapin innan operationen, säger Hildur Helgadottir.

I SWE-NEO ska forskarna lotta patienterna till två olika grupper. Båda kommer att få immunterapi innan operationen, men en grupp ska behandlas med en kombination av två olika immunterapier. Tidigare studier på malignt melanom, där sjukdomen varit så spridd att din inte går att operera, har visat att en kombinationsbehandling ger en kraftig effekt, men samtidigt orsakar den också fler allvarliga biverkningar och är dyrare.

– Vi är först i världen med att jämföra hur behandlingarna fungerar när de ges innan operationen. Det är viktigt att veta på vilken nivå vi ska lägga oss – om det är värt att ge den extra behandlingen eller om patienterna bara får fler biverkningar, säger Hildur Helgadottir.

De patienter som trots immunterapi och operationen återfaller i sjukdomen, kommer i nästa steg att få något som kallas för TIL-terapi. Det är en ny form av behandling där laboratoriepersonal isolerar speciella immunceller, tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL:s), från patientens tumör. Sedan förökas immuncellerna innan de återigen förs in i patientens blodomlopp. De kan då gå till kraftfull attack mot tumörerna.

Dessvärre är TIL-terapi tidskrävande. Det tar upp mot sex veckor att odla fram alla de celler som krävs för att utplåna metastaser runt om i kroppen.

– Under den tiden hinner vissa av patienterna bli väldigt dåliga. Vi vet av erfarenhet att många aldrig kommer att kunna få sina TIL:s, säger Hildur Helgadottir.

Ett viktigt syfte med SWE-NEO är därför att hitta biomarkörer som i förväg kan avslöja vilka patienter som kommer att behöva en TIL-terapi, så att behandlingen kan sättas in i ett tidigare skede av sjukdomen.

– Ju längre tiden går, desto bättre blir också tumören på att undkomma immunsystemet. Så ju tidigare man är ute, desto mer aktivt är immunsystemet.

För att kunna hitta de önskade biomarkörerna kommer forskarna att under studiens gång samla en mängd olika prover från patienterna. De ska även skapa avancerade djurmodeller av patienternas tumörer. Med hjälp av dem ska de undersöka vid vilken tidpunkt det är bäst att samla TIL:s från en tumör. Är immuncellerna som kraftfullast i början av sjukdomen? Eller efter en immunterapi? Eller ska det samlas in så nära inpå behandlingen som möjligt?

Svenska melanomstudiegruppen ska också se till att fler sjukhus kan leverera TIL-terapin, så att fler patienter kan få tillgång till den, för effekten kan bli dramatisk.

– Det är många som har fått helt osannolika effekter och det har gått att vända sjukdomen.

Förhoppningen är att en optimering av TIL-terapin ska kunna rädda fler. Svenska melanomstudiegruppens långsiktiga mål är att ingen ska behöva avlida av malignt melanom.

– Vi har tagit stora kliv framåt, men det finns möjligheter att göra ännu mer så att det blir ännu bättre. Vi har inte nått vägs ände ännu, säger Hildur Helgadottir.

Huvudsökande:
Hildur Helgadottir, docent och överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Medsökande:
Göran Jönsson, professor, Lunds universitet

Lars Ny, professor och överläkare, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset

Jonas Nilsson, professor, Göteborgs universitet

Roger Olofsson Bagge, professor och överläkare, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset

Ana Carneiro, docent och överläkare, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus

Stina Wickström, docent, Karolinska Institutet