Målriktade molekylära strålterapier kan slå ut metastaser
Med en ny form av strålterapi – molekylär strålterapi – går det att stråla och slå ut spridd cancer. Nu ska en sammanslutning av forskare från en rad svenska universitet utveckla nya varianter av molekylär strålterapi. Förhoppningen är att hitta behandlingar mot cancersjukdomar där prognosen i dagsläget är mycket dålig.
Med konventionell strålterapi – där strålning riktas mot tumören från utsidan av kroppen – är det svårt att behandla spridd cancer. Metastaserna kan vara många och svåra att upptäcka. Därför har forskare börjat utveckla något som kallas för molekylär strålterapi. De kopplar radioaktiva ämnen till molekyler som kan fasta på cancercellernas yta. Sedan injicerar de dessa målsökande strålkällor i blodomloppet.
– Eftersom molekylerna cirkulerar i kroppen kan du komma åt både spridda och svåråtkomliga metastaser, säger Marika Nestor, professor vid Uppsala universitet.
Hittills har två former av molekylära strålterapier godkänts av Läkemedelsverket. De används med framgång mot avancerad prostatacancer och neuroendokrina tumörer. I ett flaggskeppsprojekt finansierat av Sjöbergstiftelsen ska nu Marika Nestor tillsammans med forskare från Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping, Umeå och Lund utveckla ännu fler varianter av denna lovande behandlingsform.
– Jag har arbetat med molekylär strålterapi i över tjugo år och området har verkligen stor potential. I våra djurmodeller har vi kunnat bota tumörer med en enda dos, säger Marika Nestor.
Det första steget i flaggskeppsprojektet är att påbörja en klinisk prövning med 177Lu-AKIR001; en antikropp som är länkad till en radioaktiv isotop av grundämnet lutetium. Antikroppen kopplar till ett speciellt protein, CD44v6, som finns på ytan av flera svårbehandlade cancerformer: icke-småcellig lungcancer, en aggressiv form av sköldkörtelcancer, den vanligaste formen av cancer i huvud-halsområdet och gynekologisk skivepitelcancer.
Kan visualisera tumörer under behandlingen
En stor fördel med att använda lutetium som isotop är att ämnet avger två former av strålning, dels betastrålning som dödar cancercellerna, dels gammastrålning som går att följa med en gammakamera.
– När vi har gett den första behandlingen kan vi se var i kroppen tumörerna finns och hur väl de har absorberat läkemedlet. Vi kan också se läkemedlets fördelning i kroppens övriga vävnader, vilket ger oss möjlighet att justera nästa behandling för att skydda känsliga organ.
Forskarna kan också följa hur tumörerna svarar på behandlingen, om de krymper eller fortsätter att växa. Därför är det lättare att snabbt avgöra när det är dags att byta behandling.
– Med många andra läkemedel arbetar vi i blindo, men här kan vi se förloppet.
Ska leta efter nya mål för molekylär strålterapi
Parallellt med den kliniska prövningen kommer projektgruppen att identifiera nya mål för molekylär strålterapi. De kommer att leta efter proteiner som sitter på ytan av cancerceller, men inte på kroppens friska celler. I nästa steg kommer de att utveckla antikroppar som binder till dessa proteiner och ladda dem med radioaktivt lutetium. Är de nya behandlingarna framgångsrika i djurförsök tror Marika Nestor att resan från laboratoriebänken till kliniken kan gå mycket snabbare än vad den har gjort med 177Lu-AKIR001.
– Det här är en helt ny form av läkemedel, därför har vi varit tvungna att bena ut vilka toxicitetsprövningar vi måste göra och hur vi ska tillverka och kontrollera läkemedlet. Det har varit en lång resa, men det borde gå mycket lättare med framtida läkemedel.
Forskarna hoppas att kunna inkludera den första patienten i den kliniska prövningen med 177Lu-AKIR001 mot slutet av 2024. Till en början ska de säkerställa att läkemedlet är säkert att ta för patienterna. Sedan kommer de att sakta men säkert att öka doserna. De ska också undersöka om det är bättre att ge läkemedlet ofta och i små mängder, än mer sällan och i större doser.
Kunskapen forskarna får från detta första projekt kommer de att utnyttja i framtida kliniska prövningar. Om tio år hoppas de att 177Lu-AKIR001 ska vara ett godkänt läkemedel och att fler molekylära strålterapier då ska vara redo för kliniska prövningar.
Huvudsökande:
Marika Nestor, professor, Uppsala universitet
Medsökande:
Renske Altena-Kornalijnslijper, docent och biträndande överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset
Jan Zedenius, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset
Johanna Svensson, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Peter Bernhardt, professor och 1:e sjukhusfysiker, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Sara Strandberg, Universitetslektor och överläkare, Norrlands universitetssjukhus
Helena Lizana, Fil. dr och sjukhusfysiker, Norrlands universitetssjukhus
Maria Sandström, Med. dr och överläkare, Norrlands universitetssjukhus
Johanna Strand, Med. dr och ST-läkare, Skånes universitetssjukhus Lund
Carl Fredrik Warfvinge, specialistläkare, Skånes universitetssjukhus Lund
Linda Marklund, professor och överläkare, Akademiska sjukhuset
Fredrik Frejd, adjungerad professor, Uppsala universitet
Thuy Tran, docent, Karolinska Institutet
Joachim Nilsson, Fil. dr och sjukhusfysiker, Karolinska Universitetssjukhuset
Cecilia Hindorf, docent och sjukhusfysiker, Karolinska Universitetssjukhuset
Anja Lundgren Mortensen, biträdande lektor, Karolinska Institutet