Instiftad av Bengt Sjöberg 2016

Bidrag 2019

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2019 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 49 miljoner kronor. I denna summa ingår 3 miljoner kronor för fortsättning på det under 2017 startade projektet avseende nationellt nätverk för cancerforskningen samt enhetliga patientöversikter för hela landet, se: Bidrag 2017, Värdefulla data från cancervården ska samlas nationellt. Dessutom har A non smoking generation tilldelats 200 000 kronor och Lysekils Gymnasium 100 000 kronor i materialanslag för miljöstudier.

Umeå Universitet

Ska förbättra diagnosen och behandlingen av hjärntumörer

Gliom är den vanligaste formen av hjärntumörer hos vuxna, och i många fall är den aggressiv. Sex forskare vid Umeå universitet ska nu i ett gemensamt projekt hitta biomarkörer i blodet som kan leda till en tidigare upptäckt av sjukdomen, förbättra bilddiagnostiken och optimera behandlingen.

För läkare som ska behandla hjärntumörer, gliom, är det svårt att bestämma när en behandling ska sättas in. Med hjälp av magnetröntgen går det att detektera tumörer, men det är svårt att avgöra hur aggressiva de är, hur väl de svarar på en behandling eller att upptäcka ett återfall tidigt.

Sex forskare vid Umeå universitet, Beatrice Melin, professor i onkologi, Maria Sandström, universitetslektor och onkolog, Richard Sjöberg, docent i neurokirurgi, Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Henrik Antti, professor i bioinformatik och Benny Björkblom, forskare i kemi, får nu sex miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att förbättra möjligheterna att diagnostisera och behandla gliom.

Projektet har flera huvudmål. Ett av dem är att hitta biomarkörer i blodet som kan avslöja utvecklingen av hjärntumörer eller om ett återfall är på väg. I sin tidigare forskning har bland annat Beatrice Melin upptäckt att höga nivåer av vitamin E och provitamin C tycks föregå gliom. Nu ska hon undersöka om det går att bekräfta dessa fynd.

Ett andra mål är förbättra bilddiagnostiken av hjärntumörer. Maria Sandström utforskar en metod som kallas FET-PET, som gör det lättare att skilja hjärntumörer från den omgivande vävnaden och kan användas för att följa sjukdomens utveckling. 

Ett tredje mål är att undersöka om förändringar i hjärnan som orsakas av tumören eller behandling, går att koppla till neuropsykologiska skador hos patienterna och sedan studera om hjärnan kan läka dessa skador.

Ska öppna upp tumörer för immunoterapier

Hos vissa patienter kan immunterapier bota spridd cancer, medan andra inte alls blir hjälpta. Jonas Nilsson ska undersöka en metod som kan slå hål på de barriärer som tumörer bygger mot immunförsvaret. När barriären rivs kan immuncellerna ta sig in i tumören och utplåna den.

År 2018 belönades immunterapier med Nobelpriset i fysiologi eller medicin, eftersom de mer eller mindre har revolutionerat cancermedicinen. På många tumörer bitar dock immunterapier inte alls. Det kallas för ”kalla” tumörer. En av flera orsaker till den bristande effekten är att tumörerna kan bygga upp en barriär mot immunförsvaret, så att kroppens egna immunceller hindras från att infiltrera den sjuka vävnaden.

För att förbättra effekterna av immunterapier undersöker Jonas Nilsson, forskare vid institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet, om det går att skapa sprickor i denna tumörbarriär. Nu får han tre miljoner kronor från Sjöbergsstiftelsen för att undersöka en potentiell svaghet hos tumören: speciella mottagare, beta-adrenerga receptorer, i miljön kring tumören som triggas igång av hormonerna adrenalin och noradrenalin.

Resultat från hans tidigare forskning visar att när han blockerar dessa mottagare, så kan immunförsvarets celler, bland annat mördar T-celler, ta sig in i tumören. Målet med projektet är nu att utforska dessa mekanismer närmare, och utveckla små molekyler som kan fungera som läkemedelskandidater. Metoden kommer sannolikt att kunna öppna upp för immunterapier vid prostatacancer och bukspottkörtelcancer, där behandlingsformen hittills bara haft begränsad framgång.

Storskalig kartläggning för bättre behandling av bukspottkörtelcancer

Malin Sund får 3,6 miljoner av Sjöbergsstiftelsen för en storskalig kartläggning av olika blodmarkörer som kan påvisa bukspottkörtelcancer. Målet är att utveckla blodprover som kan leda till en tidigare diagnos av sjukdomen och ge läkare en bättre uppfattning om hur de ska behandla tumören.

Bukspottkörtelcancer är en av de farligaste cancerformerna. Endast 3–5 procent av alla drabbade lever efter fem år. I de fall där cancern upptäcks tidigt går den att operera, men problemet är att sjukdomen har diffusa symtom och ofta uppträder de först när tumören redan har spritt sig.

För att förbättra överlevnaden i bukspottkörtelcancer letar Malin Sund, professor vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, nu efter biomarkörer i blodet som tidigare kan avslöja att sjukdomen är på väg att utvecklas och även hjälpa läkare att avgöra i viket stadium en tumör befinner sig.

I det mycket storskaliga projektet använder hon blodprover från pågående hälsostudier, bland annat Northern Sweden Health and Disease Study och internationella European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition, som har över en halv miljon deltagare. Genom att jämföra prover från personer som har drabbats av bukspottkörtelcancer och friska, har hon redan exempelvis hittat ett unikt mönster av så kallade microRNA:s i blodet kan tyda på bukspottkörtelcancer. Målet är nu att göra dessa tester mer specifika och utveckla dem så att läkare på ett bättre vis kan veta hur de ska behandla sjukdomen. Dessutom ska hon leta efter markörer som kan avslöja att sjukdomen är på väg att utvecklas innan den har brutit ut på riktigt, eftersom en tidig upptäckt kan rädda liv.

Uppsala Universitet

Ska designa immunceller som kan utplåna hjärntumörer

Med genteknikens hjälp har forskare försett kroppsegna immunceller med proteiner som gör att de binder till cancerceller och kan döda dem. Denna nya form av immunterapi kallas CAR-T-cellbehandling. Magnus Essand ska nu konstruera en CAR-T-cellbehandling som fungerar mot aggressiva hjärntumörer.

När immunceller lär sig känna igen cancerceller som något kroppsfrämmande kan de förinta en tumör inom loppet av några veckor. Problemet är att immunförsvaret ofta missar att upptäcka tumörerna, vilket gör att cancercellerna kan växa ohämmat.

För att hjälpa immunförsvaret att hitta cancerceller har forskare isolerat en viss typ av immunceller, T-celler, från cancerpatienters blod och med genteknikens hjälp förändrat dem så att de kan binda till cancercellerna. När dessa så kallade CAR T-celler ges åter till patienterna kan de i vissa fall utplåna cancern helt. Behandlingen används numera med framgång vid bland annat leukemi.

Magnus Essand, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, får nu sex miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att ta fram en CAR-T-cellbehandling mot glioblastom, som är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntumörer.

De T-celler som han och hans medarbetare ska utveckla kommer att vara försedda med flera vapen. Dels ska de förses med ett protein som specifikt binder till IL13Rα2, en molekyl på hjärntumörcellers yta, dels ska släppa ut signalmolekyler kallade NAP som lockar till sig andra immunceller och uppmanar dem att attackera tumören. Sist men inte minst ska T-cellerna förses med ett slags molekylär nyckel som gör att de släpps förbi den annars svårgenomträngliga blod-hjärnbarriären.

Om han lyckas få metoden att fungera, kan det leda till en effektiv behandling av en cancerform som i princip ingen i dagsläget överlever.

Utvecklar blodprovstest för tidigare upptäckt av äggstockscancer

Äggstockscancer upptäcks ofta för sent och sjukdomen har därför en hög dödligt. Ulf Gyllensten har utvecklat ett blodprovstest som kan skilja mellan godartade och elakartade tumörer och potentiellt kan användas för att screena för äggstockscancer. Nu ska han validera testet ytterligare, så att det kan börja användas på kliniken.

Bara 30-40 procent av de som drabbas av äggstockscancer lever efter fem år. För att kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigare stadium har Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, utvecklat ett blodprovstest för äggstockscancer. Testet är baserat på nivåerna av elva olika proteiner i blodet, som förändras när en person utvecklar äggstockscancer.

Genom sin tidigare forskning har Ulf Gyllensten visat att testet kan skilja mellan friska och sjuka kvinnor med hög säkerhet. Nu får han tre miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att undersöka hur testet kan användas i vården, där det kan få tre viktiga funktioner.

Det första är att bidra till en mer precis diagnos. När en äggstockstumör i dag upptäcks med hjälp av ultraljud krävs en operation för att ta reda på om den är godartad eller elakartad. I tre av fem fall är tumören ofarlig och operationen har genomförts i onödan. Med det nya testet kan huvuddelen av alla onödiga kirurgiska ingrepp undvikas.

Ett andra användningsområdet är att snabbare upptäcka om en person efter behandling riskerar att få ett återfall av äggstockscancer. Det tredje är att använda testet för att screena kvinnor för äggstockscancer. Ulf Gyllensten ska undersöka om det går att genomföra testet samtidigt som kvinnor ändå screenas för livmodercancer. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto fler liv kan räddas.

Karolinska Institutet

Ska hjälpa immunförsvaret att upptäcka levercancerceller

Immunterapier – där kroppens immunförsvar förmås attackera tumörer – har lett till en revolution inom cancervården. Men många patienter svara inte på behandlingen. Anna Pasetto och Marcus Buggert ska nu undersöka hur det på ett bättre vis går att rikta immunförsvarets uppmärksamhet mot levercancerceller, så att fler överlever sjukdomen.

Tidigare gick hepatocellulär cancer, den vanligaste formen av levercancer, i princip bara att behandla om sjukdomen hittades i ett tidigt skede. Men tack vare nya immunterapier kan nu en av fem patienter få en behandling som minskar tumörerna.

Att immunterapierna inte hjälper fler beror på att immunförsvaret missar att upptäcka de sjuka cancercellerna. Anna Pasetto, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, och Marcus Buggert, forskare vid institutionen för medicin, båda vid Karolinska Institutet, får nu sex miljoner av Sjöbergsstiftelsen för att utveckla en metod som ska hjälpa immunförsvaret att upptäcka cancercellerna.

I ett första steg kommer de att identifiera genetiska förändringar som skiljer cancerceller från friska celler. Med hjälp av diverse molekylärbiologiska knep ska de sedan utveckla ett bibliotek av speciella proteiner – T-cellsreceptorer – som känner igen och kopplar till cancercellernas unika förändringar. Målet är sedan att med genteknikens hjälp kunna föra in dessa målsökande molekyler i immunceller. De specialutvecklade immuncellerna kan då hitta cancercellerna, och signalera till kroppens immunförsvar att det ska gå till attack och utplåna tumörerna.

Förhoppningen är att forskarna ska kunna testa denna nya behandlingsstrategi på patienter med avancerad levercancer inom loppet av fyra år.

Ska få levercancerceller att falla på eget grepp

Vid den vanligaste formen av levercancer, hepatocellulärt carcinom, tillverkar cellerna stora mängder syreradikaler. Thomas Helleday har upptäckt att de skyddar sig mot radikalerna med hjälp av ett speciellt enzym, OGG1. Genom att slå ut detta skydd, ska han nu försöka låta cancercellerna ta död på sig själva.

Cancerceller producerar generellt stora mängder syreradikaler, som skadar cellernas arvsmassa. För att försvara sig själva mot radikalerna tillverkar cancerceller extra mycket av ett speciellt protein, 8-Oxoguanine glycosylase (OGG1), som kan reparera arvsmassan. Thomas Helleday, professor i translationell medicin och kemisk biologi vid Karolinska Institutet, har upptäckt att om han slår ut funktionen av OGG1 så kan cancercellerna förstöras av de syreradikaler som de själva producerar.

Nu får han tre miljoner från Sjöbergsstiftelsen för att undersöka vilken effekt en OGG1-blockad kan få vid levercancer. Preliminära data visar att om levercancerceller producerar mycket OGG1 – och alltså har ett extra effektivt skydd mot syreradikaler – så är det kopplat till en sämre prognos för den drabbade patienten. Därför skulle en OGG1-blockat kunna ge en extra bra effekt vid levercancer.

I ett första steg ska Thomas Helledays forskargrupp använda molekyler som de tidigare har utvecklat och som hämmar OGG1, för att se hur levercancercellerna påverkas av dem. Om försöken faller väl ut, kommer forskargruppen att söka ytterligare forskningsmedel för att kunna utveckla läkemedelskandidater som kan testas i kliniska prövningar. Det långsiktiga målet är att få fram en behandling som hjälper vid en av de dödligaste cancerformerna som finns.

Sophiahemmet Högskola

Hur upplever patienter vård och behandlingar vid obotlig cancer?

De behandlingar som kan förlänga livet vid obotlig cancer har blivit allt fler. Agneta Wennman-Larsen ska undersöka hur män med prostatacancer upplever den information de får när sjukdomen inte längre går att bota, vilken delaktighet de känner vid olika behandlingsbeslut samt hur de mår under behandlingen.

Under de senaste åren har det kommit en rad olika nya behandlingar mot avancerad prostatacancer, som vardera kan förlänga livet med några månader. Genom vetenskapliga studier har forskare belagt behandlingarnas positiva effekter och kartlagt biverkningar, men det saknas kunskap kring hur patienterna upplever tiden när de erbjuds och får dessa behandlingar.

Agneta Wennman-Larsen, legitimerad sjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola, får nu tre miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för ett projekt där hon följer män med prostatacancer i sent skede av sjukdomen. Med hjälp av intervjuer och frågeformulär undersöker hon hur informerade och delaktiga männen upplever sig i besluten kring behandlingen och vilka förväntningar de har. Hon följer också deras livskvalitet, hur de mår under och efter behandlingen och hur måendet förändras när sjukdomen fortskrider.

Tack vare anslaget från Sjöbergsstiftelsen kan projektet utökas från 150 män med livsförlängande behandling i sent skede, till att inkludera ytterligare 50 som får behandling för spridd sjukdom i ett tidigare skede och 50 som har avböjt eller inte kan få livsförlängande behandling. Det långsiktiga målet är att kunna förbättra vården vid obotlig cancer, så att patienterna får bästa möjliga livskvalitet.

Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Kan kostfibrer skydda tarmen under en cancerbehandling?

En strålbehandling kan skada tarmens slemhinna, och vissa personer som överlever cancer får ordentliga problem med magen. Gunnar Steineck får nu sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att undersöka om en fiberrik kost kan skydda tarmen och förhindra att den blir inflammerad.

Personer som har fått tarmproblem efter att ha överlevt en cancerbehandling vittnar om ett stort stigma som få pratar om. En del behöver springa på toaletten upp till 15 gånger per dag. Många får diarré, inkontinens eller problem med illaluktande gaser.

I cancervården rekommenderas patienterna ofta att undvika kostfibrer under en strålbehandling, eftersom intrycket har varit att fibrerna belastar magen. Men en brist på kostfibrer kan leda till att hinnorna av slem som skyddar tarmväggen bryts ner, och cellerna som kantar tarmen får brist på energi. Det i sin tur kan göra att tarmen tål strålningen sämre, och bakterier kan vandra in i tarmväggen och orsaka en inflammation.

För att ta reda på om kostfibrer kan skydda tarmen under en strålbehandling ska Gunnar Steineck, professor vid avdelningen för onkologi, Göteborgs universitet, leda en stor randomiserad och kontrollerad studie, FIDURA. 500 patienter kommer att lottas till två olika grupper. Med stöd av webbplatsen eftercancern.se/fidura/ och en dietist ska den ena få rådet att äta minst 16 gram kostfibrer per dag från olika livsmedel, den andra gruppen ska få samma råd och även ett extra tillskott om 5 gram kostfibrer. Forskarna kommer att undersöka om tillskottet ger mer akuta biverkningar under behandlingen och om det kan skydda tarmen långsiktigt. Målet är att kunna bota cancer med strålbehandling, utan att ge bestående skador på tarmen.

Lunds Universitet

Nya metoder för att avslöja och övervinna elakartade hjärntumörer

Att diagnostisera och behandla tumörer som sitter djupt inne i hjärnan är svårt, helt enkelt för att de är svåra att komma åt. Mattias Belting får sex miljoner kronor från Sjöbergsstiftelsen för ett projekt där forskare ska utveckla olika metoder som kan underlätta och förbättra behandlingen av hjärntumörer, gliom.

Vissa gliom växer långsamt, andra är aggressiva. För att en läkare ska kunna avgöra vilken form av gliom som har drabbat en patient och erbjuda individanpassad behandling krävs i dag ett prov från tumören. Men att ta sådana är riskfyllt, eftersom friska delar av hjärnan kan skadas.

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet, ska nu tillsammans med kollegorna Pia Sundgren, professor i radiologi, och Johan Bengzon, adjungerad professor i neurokirurgi, utveckla en enklare metod för att diagnostisera hjärntumörer. Celler i hjärnan, framförallt cancerceller, släpper kontinuerligt ut små partiklar (exosomer) i blodet vars innehåll speglar cancercellens. Dessa partiklar har forskarna lyckats isolera ur blodprov. Målet är nu att kunna avslöja vilka slags celler, godartade eller elakartade, som döljer sig i hjärnan genom att kartlägga exosomernas molekylära innehåll.

För att få en ännu mer precis diagnos kommer blodanalyserna kombineras med en ny form av magnetröntgen, amide proton transfer weighed imaging, som gör det lättare att urskilja tumörer från den omgivande vävnaden.

Ett annat mål i projektet är att utforska gliomets beroende av fett. Forskarna har upptäckt att stressade gliomceller ofta ansamlar fett och även attraherar immunceller på ett vis som liknar utvecklingen av åderförkalkning. Nu ska de undersöka om läkemedel som motverkar åderförkalkning även kan användas för att behandla gliom.

Ett tredje mål i projektet är att identifiera mål för immun- eller antikroppsterapier. Forskarna har utvecklat en unik metod för att kartlägga proteiner på hjärntumörcellers yta. Nu ska de leta efter proteiner som är unika för tumörerna, och som kan användas för att skapa målriktade behandlingar som skiljer på frisk och sjuk vävnad.