Instiftad av Bengt Sjöberg 2016

Bidrag 2018

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2018 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 59 miljoner kronor. I denna summa ingår 9 miljoner kronor för fortsättning på det under 2017 startade projektet avseende nationellt nätverk för cancerforskningen samt enhetliga patientöversikter för hela landet, se: Bidrag 2017,Värdefulla data från cancervården ska samlas nationellt.

Umeå universitet

Kan mistelextrakt hjälpa vid bukspottkörtelcancer?

Inom komplementärmedicinen har man använt mistelextrakt mot cancer i snart hundra år. För att ta reda på om preparatet verkligen fungerar, testar nu forskare effekten av det i en stor klinisk studie där 290 personer med obotlig bukspottkörtelcancer ska ingå. Sjöbergsstiftelsen stöttar projektet med 4,5 miljoner kronor. Det beräknas vara klart 2021.

Nästan hälften av alla européer som får cancer försöker hantera sin sjukdom med hjälp av örtmediciner, som ett komplement till den konventionella behandlingen. En av de mest använda örtmedicinerna är extrakt från den europiska misteln (Viscum album L).

I cellförsök och djurförsök har mistelextrakt visat sig hämma cancercellers tillväxt och spridning, och i studier på människor har man sett en stärkande effekt på immunsystemet. Men vilken effekt det har på överlevnad och livskvalitet vid obotlig cancer är fortfarande osäkert. Många studier har genomförts, men många håller en relativt låg kvalitet och i få av dem har forskare undersökt hur livslängden påverkas. 

För att råda bot på osäkerheterna kring mistelextraktets effekter vid obotlig cancer, driver forskare vid en rad olika svenska universitet sedan 2016 en klinisk studie som kallas MISTRAL. Den kommer att inkludera totalt 290 personer med bukspottkörtelcancer, varav hälften får mistelextrakt och hälften placebo. Studien håller hög vetenskaplig kvalitet och målet är först och främst att undersöka om mistelextraktet kan förlänga livet på patienterna, men också om det kan förbättra livskvaliteten genom att motverka illamående, trötthet, smärta, viktnedgång och andra svåra symptom av sjukdomen. I två understudier kommer forskare även att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom mistelextraktets eventuella effekter, och undersöka om någon undergrupp av patienter får bättre hjälp av extraktet än andra.

Uppsala Universitet

Ny form av immunoterapi mot svårbehandlad cancer

Immunoterapier – behandlingar där kroppens immunförsvar riktas mot cancertumörer –utplånar i vissa fall spridd cancer, men saknar i andra fall effekt. Olle Korsgren och hans medarbetare utvecklar en ny form av immunoterapi som förhoppningsvis kan hjälpa kroppens immunförsvar att identifiera och angripa mer svårbehandlade cancervarianter.

För att en immunoterapi ska fungera krävs att immunförsvaret aktiveras och identifierar cancercellerna som kroppsfrämmande. När detta väl sker går immunförsvaret till en skoningslös attack, och i många fall utplånas alla cancerceller från kroppen.

Dessvärre tycks vissa tumörer, däribland bukspottkörtelcancer, kunna gömma sig för immunförsvaret och immunoterapin fungerar dåligt. Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi vid Uppsala universitet, och hans medarbetare, har fått fyra miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att utveckla en ny form av immunoterapi. Med hjälp av molekylärbiologiska metoder har de konstruerat ett så kallat onkolytiskt virus, som selektivt dödar cancerceller genom att spränga sönder dem. Viruset bär dessutom på den genetiska koden för två molekyler som väcker upp kroppens immunförsvar. Det rör sig dels om ett enzym som dekorerar cancercellers proteiner med ett slags molekylär signalflagga, som gör så att immunförsvaret kan identifiera dem som kroppsfrämmande. Den andra molekylen hjälper till att aktivera immunförsvarets aggressiva mördarceller. 

Tack vare den smarta konstruktionen kan viruset trigga igång det slumrande immunförsvaret och få det att angripa tumörerna. Planen är att denna nya form av immunoterapi ska testas på personer med bukspottkörtelcancer senast 2022 och förhoppningen är att det kan leda till en livräddande behandling. I ett senare skede kommer behandlingen även att prövas på andra cancerformer. 

Karolinska Institutet

Ska underminera cancercellers försvar mot immunoterapier

Cancerceller klarar sig aldrig på egen hand, utan får ofta stöd från andra celler i kroppen. Tumörassocierade makrofager verkar till exempel skydda tumörer i bukspottkörteln mot immunoterapier. Mikael Karlsson har som mål att blockera dessa skyddsceller, så att immunoterapier även blir effektiva vid bukspottkörtelcancer.

Immunoterapier har under senare år revolutionerat cancervården. Genom att lätta på vissa spärrar till kroppens kraftfulla immunförsvar, har forskare lyckats rikta det mot tumörer. I vissa fall leder detta till immunförsvaret helt utplånar cancern. 

Vid bukspottkörtelcancer har dock de nya immunoterapierna varit en besvikelse. En orsak tros vara att tumörer i bukspottkörteln härbärgerar speciella celler, så kallade tumörassocierade makrofager, som dämpar immunförsvaret och skyddar tumören mot attacken.

Mikael Karlsson, professor i immunologi vid Karolinska Institutet, har fått sex miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att hitta terapier som kan försvaga denna skyddsmur mot immunoterapier. I djurförsök har hans forskargrupp bland annat visat att antikroppar som är utformade för att blockera tumörassocierade makrofager, gör immunterapin mer effektiv. Tumören växer långsammare och blir mindre benägen att sprida sig. 

Nu ska Mikael Karlsson lära sig ännu mer om de tumörassocierade makrofagerna. Hur påverkar de prognosen för sjukdomen? Hur går det till när de skyddar tumören från immunförsvaret? Och – framförallt – går det att underminera denna skyddsmur även hos människor så att immunoterapier kan ge en bättre effekt vid bukspottkörtelcancer?

Ska slå ut tumörers motståndskraft mot behandlingar

Nya typer av målinriktade terapier mot lungcancer kan till en början få tumörer att krympa radikalt, men oftast blir cancercellerna resistenta mot behandlingen och börjar växa igen. Simon Ekman ska undersöka om det går att underminera cancercellernas motstånd mot de målinriktade läkemedlen, så att de får en bättre effekt.

Under senare år har forskare utvecklat en rad målinriktade behandlingar mot olika former av lungcancer och till en början har det sett hoppingivande ut. Efter något eller några år blir dock tumörerna i regel resistenta mot de nya läkemedlen vilket begränsar patienternas överlevnad.

Simon Ekman, onkolog och docent vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, har fått 4,5 miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för att försöka slå ut tumörens försvar mot de målinriktade terapierna. I alla celler finns speciella molekyler, miRNA, som styr vilka gener som ska vara aktiva i cellen. Simon Ekmans tidigare forskning har visat att sådana miRNA-molekyler kan dirigera cancercellernas försvar mot de målinriktade terapierna.

Nu ska han systematiskt kartlägga vilka miRNA-molekyler som finns i olika typer av cancerceller, för att förstå vilka av dessa som orsakar resistens mot vilka läkemedel. I ett andra steg av projektet ska han slå ut de miRNA-molekyler som skyddar tumören, så att de målinriktade terapierna kan fortsätta att vara verksamma tills tumören är utplånad.

Göteborgs Universitet

Ska leta efter nya behandlingar mot bukspottkörtelcancer

Förra året gav Sjöbergsstiftelsen anslag för utvecklingen av en ny typ av försöksdjur, så kallade avatarmöss, som går att använda för att optimera behandlingen av cancer. Peter Naredi ska använda dessa möss för att hitta effektivare behandlingar mot bukspottkörtelcancer, som är den dödligaste formen av cancer.

Prognosen för personer med den vanligaste formen av bukspottkörtelcancer, pankreatiskt adenocarcinom, är dålig. Endast 6 procent lever efter fem år och det råder en skriande brist på effektiva behandlingar. Immunoterapier – där kroppens immunförsvar riktas mot tumörerna – har haft en näst intill undergörande effekt på vissa andra svårbehandlade cancerformer, men har varit en besvikelse vid bukspottkörtelcancer.

Peter Naredi, professor i kirurgi vid Göteborgs universitet, har fått sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att leta efter nya behandlingar mot bukspottkörtelcancer. I projektet kommer han att använda en ny typ av försöksmöss, Avatarmöss, som kan utveckla kopior av verkliga patienters tumörer. Med hjälp av dessa, och även cellkulturer, ska han pröva om något av alla befintliga läkemedel kan motverka cancercellernas tillväxt och om det går att kombinera olika läkemedel för att förbättra effekten.

Han ska också undersöka om det går att förmå kroppens immunsystem att attackera cancerceller i bukspottkörteln. Det gäller att få immunsystemet att känna igen cancercellerna som något kroppsfrämmande. Baserad på de genetiska mutationer som cancercellerna bär på, ska Peter Naredi utveckla ett vaccin som kan stimulera denna process och förhoppningsvis få immunoterapierna att fungera. Det långsiktiga målet är att förbättra behandlingen av bukspottkörtelcancer, så att fler kan överleva sjukdomen.

Nordisk utvärdering av hur bukspottkörtelcancer bäst behandlas

Svein Olav Bratlie får stöd av Sjöbergsstiftelsen för att driva NorPACT-1, en storskalig nordisk studie där forskare utvärderar om det är bättre att ge cellgifter före kirurgi vid bukspottkörtelcancer. Genom studien ska de också skapa en plattform för framtida samarbeten, som kan utveckla och förbättra behandlingen av bukspottkörtelcancer.

I de fall tumörer i bukspottkörteln går att operera brukar patienterna genomgå den kirurgiska behandlingen först och sedan få cellgifter. Under senare tid har det dock kommit indikationer på att det kan vara bättre att göra tvärt om: får patienterna cellgifterna före operationen verkar fler kunna klara av hela den tuffa behandlingen som då kan bli mer verksam.

För att ta reda på i vilken ordning kirurgi och cellgifter ska ges, har forskare vid universitetssjukhuset i Oslo initierat en stor nordisk studie, NorPACT-1 (Nordic PAncreatic Cancer Trial), där flera svenska universitet ingår. Svein Olav Bratlie, forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet, får nu tre miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att kunna leda, koordinera och driva den svenska delen av projektet. Dessutom får forskarna tack vare bidraget möjlighet att detaljstudera tumörerna som opereras bort, och undersöka hur cellgifterna har påverkat den.   

Samtidigt som de nordiska forskarna skapar en plattform för att kunna genomföra NorPACT-1, ska de också lägga grunden för framtida samarbeten. När effekten av olika behandlingar ska utvärderas på patienter, krävs ofta storskaliga och internationella projekt. Ett närmare samarbete kommer att ge forskarna bättre möjligheter att lära av varandra och gemensamt kunna utveckla kunskapen på området.

Lunds Universitet

För en bättre vård i livets slutskede

För mer än hälften av alla som får cancer i matstrupen eller magen saknas botande behandling och många avlider inom ett år efter diagnosen. Jimmie Kristensson ska undersöka hur den palliativen vården kan utformas för att patienterna ska få bästa möjliga livskvalitet under den sista tiden i livet.

Forskning visar att en tidig tillgång till palliativ vård – den vård som ges vid livshotande sjukdomar – höjer patienters livskvalitet, lindrar symptomen av sjukdomen och kan förlänga livet på personer med cancer. Trots detta sätts ofta den palliativa vården in i ett sent skede av cancerförloppet och det finns stora kunskapsluckor kring hur den ska utformas för att göra största möjliga nytta för patienter och anhöriga.

Jimmie Kristensson, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, har fått 2,7 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att utveckla den palliativa vården för patienter med obotlig matstrups- och magcancer. I den första fasen av arbetet kommer han att kartlägga vilken vård patienter med matstrups- och magcancer generellt får under sista tiden i livet. När sätts den palliativa vården in? Vilken hjälp upplever patienter och anhöriga att de behöver? Hur hanterar de smärtor, ångest, illamående och andra upplevelser som påverkar livskvaliteten? Jimmie Kristensson kommer också att studera viken inställning vårdpersonal har till palliativ vård. Vad hindrar dem från att inleda en palliativ vård tidigare? Hur går beslutet att påverka?

I en andra fas ska Jimmie Kristensson– i samarbete med patienter, vårdpersonal och anhöriga – utveckla en struktur för hur den palliativa vården kan utformas så att drabbade får den vård, hjälp och stöd som de behöver. Målet är att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt, för både drabbade och anhöriga.

Hur kan bukspottkörtelcancer angripas effektivare?

Få överlever bukspottkörtelcancer och det finns ett akut behov av nya behandlingssätt. Karin Jirström ska detaljstudera hur tumörer i bukspottkörteln förändras under en cellgiftsterapi och hur kroppens immunförsvar påverkar utvecklingen. Målet är att kunna individanpassa behandlingen och angripa sjukdomen i grunden.

Under senare år har forskare utvecklat flera innovativa cancerbehandlingar, som i vissa fall till och med kan bota spridd cancer. Ingen av dessa nya behandlingar har dock någon nämnvärd effekt vid bukspottkörtelcancer, som är en elakartad cancerform. Ofta har tumören spritt sig redan vid diagnosen och går då inte att operera. De flesta patienter behandlas med cellgifter, men bara några få procent lever efter fem år.   

Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds universitet, har fått 4.5 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att förbättra behandlingen av bukspottkörtelcancer. I ett storskaligt projekt ska hon kartlägga tumörer från runt 150 patienter och undersöka hur samspelet mellan cancerceller och immunceller utvecklar sig under en cellgiftsbehandling.

Hon ska även leta efter biomarkörer i blodet som kan skvallra om när en tumör är på väg att bli motståndskraftig mot cellgifter och det är dags att byta behandling. Det långsiktiga målet är att utveckla mer dynamiska och individanpassade behandlingsstrategier så att fler människor kan överleva sjukdomen.

För bättre precision i behandlingen av lungcancer

Under senare år har det kommit en rad nya behandlingar mot lungcancer. Maria Planck och Johan Staaf ska utveckla metoder som underlättar för läkare att avgöra vilken behandling som kommer att ha bäst effekt på en tumör, och även snabbt upptäcka om tumören håller på att bli motståndskraftig mot behandlingen eller om ett återfall är på väg.

Lungcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna både i Sverige och övriga världen. Sjukdomen diagnostiseras ofta i ett sent stadium och även om behandlingen till en början har effekt, drabbas många patienter förr eller senare av ett återfall.

Den goda nyheten är att forskare under senare år har utvecklat ett antal olika målinriktade behandlingar som kan förlänga livet på drabbade. Dessutom har så kallade immunoterapier – belönade med 2018 års Nobelpris i fysiologi och medicin – visat en näst intill undergörande effekt på viss form av lungcancer.

Utmaningen för behandlande läkare är nu att avgöra vilken av alla olika behandlingar som kommer att vara effektivast för en enskild patient, och tidigt upptäcka när patienten är på väg att få ett återfall eller när det där dags att byta behandling på grund av resistensutveckling. Maria Planck och Johan Staaf, båda docenter vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, har fått sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att hjälpa läkarna i detta arbete. I projektet ska de identifiera olika biomarkörer som kan förutsäga vilken form av behandling som kommer att bita bäst, eller varsla om en resistensutveckling eller ett återfall. Målet är att kunna optimera behandlingen för varje enskild patient, så att de kan leva så länge och friska som möjligt.

Ska försvaga tumörens stödvävnad

En tumör består av mängder av olika celltyper. Många är cancerceller, andra är friska celler som har kapats av tumören och stödjer den att växa.. Kristian Pietras och Daniel Öhlund ska studera så kallade cancerassocierade fibroblaster som supportar tumörer i bukspottkörteln. Målet är att hitta läkemedel som kan slå ut fibroblasternas funktion och på så vis försvaga tumören.

Den vanligaste formen av bukspottkörtelcancer, pankreatiskt duktalt adenocarcinom, är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Hos fyra femtedelar av alla drabbade har tumören spritt sig redan vid diagnosen och då finns inga botande behandlingar att tillgå.

Kristian Pietras, professor i molekylär medicin, Lunds universitet, och Daniel Öhlund, biträdande universitetslektor i onkologi, Umeå universitet, har fått 4,5 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att undersöka ett nytt sätt att angripa tumörer i bukspottkörteln. De ska studera den stödvävnad, stroma, som omger cancercellerna. Stromat består dels av bindvävsproteiner, dels av celler som kallas fibroblaster. Dessa celler är egentligen friska, men cancercellerna kan genom att skicka ut olika signalsubstanser, styra vissa fibroblaster så att de understödjer tumören. De kan både förmås att tillverka ämnen som driver cancertillväxten och även skyddar tumören mot kroppens immunförsvar och cellgiftsbehandlingar.

Andra fibroblaster låter sig inte kontrolleras, utan kan tvärtom motverka tumörtillväxten. Kristian Pietras och Daniel Öhlund ska studera de olika undergrupperna av fibroblaster och framförallt lära känna de cancerassocierade varianterna bättre. Det långsiktiga målet är att hitta en svaghet hos dem som går att angripa med läkemedel. Om fibroblasterna slås ut, kommer tumören försvagas och lättare kunna utplånas med befintliga behandlingar.

Kan utandningsluften avslöja lungcancer?

För att kunna diagnostisera och behandla lungcancer krävs oftast att läkare tar ett vävnadsprov från lungan. Sandra Lindstedt Ingemansson ska undersöka om det istället går att upptäcka lungcancer genom att analysera partiklar i utandningsluften. Ett mål är att kunna hitta mindre tumörer, så att behandlingen kan sättas in i ett tidigare stadium av sjukdomen.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, över tretusen personer drabbas varje år. När läkare ska diagnostisera sjukdomen börjar de oftast med att röntga. Sedan genomförs en så kallad bronkoskopi, där en böjlig slang med fiberoptik förs in i lungan så att läkaren kan studera vävnaden. För att kunna bestämma vilken behandling som ska sättas in tas också ofta ett vävnadsprov, då en nål sticks in i tumören.

De olika formerna av undersökningar som krävs för att diagnostisera och behandla lungcancer är ofta obehagliga för patienten, och medför dessutom vissa risker. Sandra Lindstedt Ingemansson, docent i thoraxkirurgi, Lunds universitet, har fått 4,5 miljoner kronor av Sjöbergsstifelsen för att se om det istället går att hitta tumörer genom att analysera patienternas utandningsluft. När vi andas ut följer nano- och mikropartiklar från lungans vävnad med i luften och det är dessa partiklar som kan avslöja om en tumör är på väg att utvecklas.

Ett utandningsprov är mycket lättare att lämna för patienter än ett vävnadsprov. Dessutom är förhoppningen att den nya diagnosmetoden ska bli känsligare, så att det går att hitta mindre tumörer och snabbare upptäcka när de är på väg att bli resistenta mot en behandling.   Ju tidigare en effektiv behandling kan sättas in, desto större är chansen att patienterna kan överleva sjukdomen.