Anslag

Anslag

 

Av stadgarna framgår att:

 

"Bidrag och stöd lämnas främst till forskare vid universitet, högskolor eller motsvarande lärosäten i Sverige eller utomlands. Bidrag kan även till viss del beviljas till enskilda personer eller organisationer som verkar inom ändamålet."

 

Bidrag 2018

 

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2018 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 59 miljoner kronor. I denna summa ingår 9 miljoner kronor för fortsättning på det under 2017 startade projektet avseende nationellt nätverk för cancerforskningen samt enhetliga patientöversikter för hela landet, se nedan: Bidrag 2017,Värdefulla data från cancervården ska samlas nationellt.

 

Umeå universitet

 

Kan mistelextrakt hjälpa vid bukspottkörtelcancer?

 

Inom komplementärmedicinen har man använt mistelextrakt mot cancer i snart hundra år. För att ta reda på om preparatet verkligen fungerar, testar nu forskare effekten av det i en stor klinisk studie där 290 personer med obotlig bukspottkörtelcancer ska ingå. Sjöbergsstiftelsen stöttar projektet med 4,5 miljoner kronor. Det beräknas vara klart 2021.

 

Nästan hälften av alla européer som får cancer försöker hantera sin sjukdom med hjälp av örtmediciner, som ett komplement till den konventionella behandlingen. En av de mest använda örtmedicinerna är extrakt från den europiska misteln (Viscum album L).

 

I cellförsök och djurförsök har mistelextrakt visat sig hämma cancercellers tillväxt och spridning, och i studier på människor har man sett en stärkande effekt på immunsystemet. Men vilken effekt det har på överlevnad och livskvalitet vid obotlig cancer är fortfarande osäkert. Många studier har genomförts, men många håller en relativt låg kvalitet och i få av dem har forskare undersökt hur livslängden påverkas.

 

För att råda bot på osäkerheterna kring mistelextraktets effekter vid obotlig cancer, driver forskare vid en rad olika svenska universitet sedan 2016 en klinisk studie som kallas MISTRAL. Den kommer att inkludera totalt 290 personer med bukspottkörtelcancer, varav hälften får mistelextrakt och hälften placebo. Studien håller hög vetenskaplig kvalitet och målet är först och främst att undersöka om mistelextraktet kan förlänga livet på patienterna, men också om det kan förbättra livskvaliteten genom att motverka illamående, trötthet, smärta, viktnedgång och andra svåra symptom av sjukdomen. I två understudier kommer forskare även att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom mistelextraktets eventuella effekter, och undersöka om någon undergrupp av patienter får bättre hjälp av extraktet än andra.

 

Uppsala Universitet

 

Ny form av immunoterapi mot svårbehandlad cancer

 

Immunoterapier – behandlingar där kroppens immunförsvar riktas mot cancertumörer –utplånar i vissa fall spridd cancer, men saknar i andra fall effekt. Olle Korsgren och hans medarbetare utvecklar en ny form av immunoterapi som förhoppningsvis kan hjälpa kroppens immunförsvar att identifiera och angripa mer svårbehandlade cancervarianter.

För att en immunoterapi ska fungera krävs att immunförsvaret aktiveras och identifierar cancercellerna som kroppsfrämmande. När detta väl sker går immunförsvaret till en skoningslös attack, och i många fall utplånas alla cancerceller från kroppen.

 

Dessvärre tycks vissa tumörer, däribland bukspottkörtelcancer, kunna gömma sig för immunförsvaret och immunoterapin fungerar dåligt. Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi vid Uppsala universitet, och hans medarbetare, har fått fyra miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att utveckla en ny form av immunoterapi. Med hjälp av molekylärbiologiska metoder har de konstruerat ett så kallat onkolytiskt virus, som selektivt dödar cancerceller genom att spränga sönder dem. Viruset bär dessutom på den genetiska koden för två molekyler som väcker upp kroppens immunförsvar. Det rör sig dels om ett enzym som dekorerar cancercellers proteiner med ett slags molekylär signalflagga, som gör så att immunförsvaret kan identifiera dem som kroppsfrämmande. Den andra molekylen hjälper till att aktivera immunförsvarets aggressiva mördarceller.

 

Tack vare den smarta konstruktionen kan viruset trigga igång det slumrande immunförsvaret och få det att angripa tumörerna. Planen är att denna nya form av immunoterapi ska testas på personer med bukspottkörtelcancer senast 2022 och förhoppningen är att det kan leda till en livräddande behandling. I ett senare skede kommer behandlingen även att prövas på andra cancerformer.

 

Karolinska Institutet

 

Ska underminera cancercellers försvar mot immunoterapier

 

Cancerceller klarar sig aldrig på egen hand, utan får ofta stöd från andra celler i kroppen. Tumörassocierade makrofager verkar till exempel skydda tumörer i bukspottkörteln mot immunoterapier. Mikael Karlsson har som mål att blockera dessa skyddsceller, så att immunoterapier även blir effektiva vid bukspottkörtelcancer.

 

Immunoterapier har under senare år revolutionerat cancervården. Genom att lätta på vissa spärrar till kroppens kraftfulla immunförsvar, har forskare lyckats rikta det mot tumörer. I vissa fall leder detta till immunförsvaret helt utplånar cancern.

 

Vid bukspottkörtelcancer har dock de nya immunoterapierna varit en besvikelse. En orsak tros vara att tumörer i bukspottkörteln härbärgerar speciella celler, så kallade tumörassocierade makrofager, som dämpar immunförsvaret och skyddar tumören mot attacken.

 

Mikael Karlsson, professor i immunologi vid Karolinska Institutet, har fått sex miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att hitta terapier som kan försvaga denna skyddsmur mot immunoterapier. I djurförsök har hans forskargrupp bland annat visat att antikroppar som är utformade för att blockera tumörassocierade makrofager, gör immunterapin mer effektiv. Tumören växer långsammare och blir mindre benägen att sprida sig.

 

Nu ska Mikael Karlsson lära sig ännu mer om de tumörassocierade makrofagerna. Hur påverkar de prognosen för sjukdomen? Hur går det till när de skyddar tumören från immunförsvaret? Och – framförallt – går det att underminera denna skyddsmur även hos människor så att immunoterapier kan ge en bättre effekt vid bukspottkörtelcancer?

 

Ska slå ut tumörers motståndskraft mot behandlingar

 

Nya typer av målinriktade terapier mot lungcancer kan till en början få tumörer att krympa radikalt, men oftast blir cancercellerna resistenta mot behandlingen och börjar växa igen. Simon Ekman ska undersöka om det går att underminera cancercellernas motstånd mot de målinriktade läkemedlen, så att de får en bättre effekt.

Under senare år har forskare utvecklat en rad målinriktade behandlingar mot olika former av lungcancer och till en början har det sett hoppingivande ut. Efter något eller några år blir dock tumörerna i regel resistenta mot de nya läkemedlen vilket begränsar patienternas överlevnad.

 

Simon Ekman, onkolog och docent vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, har fått 4,5 miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för att försöka slå ut tumörens försvar mot de målinriktade terapierna. I alla celler finns speciella molekyler, miRNA, som styr vilka gener som ska vara aktiva i cellen. Simon Ekmans tidigare forskning har visat att sådana miRNA-molekyler kan dirigera cancercellernas försvar mot de målinriktade terapierna.

 

Nu ska han systematiskt kartlägga vilka miRNA-molekyler som finns i olika typer av cancerceller, för att förstå vilka av dessa som orsakar resistens mot vilka läkemedel. I ett andra steg av projektet ska han slå ut de miRNA-molekyler som skyddar tumören, så att de målinriktade terapierna kan fortsätta att vara verksamma tills tumören är utplånad.

 

Göteborgs Universitet

 

Ska leta efter nya behandlingar mot bukspottkörtelcancer

 

Förra året gav Sjöbergsstiftelsen anslag för utvecklingen av en ny typ av försöksdjur, så kallade avatarmöss, som går att använda för att optimera behandlingen av cancer. Peter Naredi ska använda dessa möss för att hitta effektivare behandlingar mot bukspottkörtelcancer, som är den dödligaste formen av cancer.

 

Prognosen för personer med den vanligaste formen av bukspottkörtelcancer, pankreatiskt adenocarcinom, är dålig. Endast 6 procent lever efter fem år och det råder en skriande brist på effektiva behandlingar. Immunoterapier – där kroppens immunförsvar riktas mot tumörerna – har haft en näst intill undergörande effekt på vissa andra svårbehandlade cancerformer, men har varit en besvikelse vid bukspottkörtelcancer.

 

Peter Naredi, professor i kirurgi vid Göteborgs universitet, har fått sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att leta efter nya behandlingar mot bukspottkörtelcancer. I projektet kommer han att använda en ny typ av försöksmöss, Avatarmöss, som kan utveckla kopior av verkliga patienters tumörer. Med hjälp av dessa, och även cellkulturer, ska han pröva om något av alla befintliga läkemedel kan motverka cancercellernas tillväxt och om det går att kombinera olika läkemedel för att förbättra effekten.

 

Han ska också undersöka om det går att förmå kroppens immunsystem att attackera cancerceller i bukspottkörteln. Det gäller att få immunsystemet att känna igen cancercellerna som något kroppsfrämmande. Baserad på de genetiska mutationer som cancercellerna bär på, ska Peter Naredi utveckla ett vaccin som kan stimulera denna process och förhoppningsvis få immunoterapierna att fungera. Det långsiktiga målet är att förbättra behandlingen av bukspottkörtelcancer, så att fler kan överleva sjukdomen.

 

Nordisk utvärdering av hur bukspottkörtelcancer bäst behandlas

 

Svein Olav Bratlie får stöd av Sjöbergsstiftelsen för att driva NorPACT-1, en storskalig nordisk studie där forskare utvärderar om det är bättre att ge cellgifter före kirurgi vid bukspottkörtelcancer. Genom studien ska de också skapa en plattform för framtida samarbeten, som kan utveckla och förbättra behandlingen av bukspottkörtelcancer.

I de fall tumörer i bukspottkörteln går att operera brukar patienterna genomgå den kirurgiska behandlingen först och sedan få cellgifter. Under senare tid har det dock kommit indikationer på att det kan vara bättre att göra tvärt om: får patienterna cellgifterna före operationen verkar fler kunna klara av hela den tuffa behandlingen som då kan bli mer verksam.

 

För att ta reda på i vilken ordning kirurgi och cellgifter ska ges, har forskare vid universitetssjukhuset i Oslo initierat en stor nordisk studie, NorPACT-1 (Nordic PAncreatic Cancer Trial), där flera svenska universitet ingår. Svein Olav Bratlie, forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet, får nu tre miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att kunna leda, koordinera och driva den svenska delen av projektet. Dessutom får forskarna tack vare bidraget möjlighet att detaljstudera tumörerna som opereras bort, och undersöka hur cellgifterna har påverkat den.

 

Samtidigt som de nordiska forskarna skapar en plattform för att kunna genomföra NorPACT-1, ska de också lägga grunden för framtida samarbeten. När effekten av olika behandlingar ska utvärderas på patienter, krävs ofta storskaliga och internationella projekt. Ett närmare samarbete kommer att ge forskarna bättre möjligheter att lära av varandra och gemensamt kunna utveckla kunskapen på området.

 

Lunds Universitet

 

För en bättre vård i livets slutskede

 

För mer än hälften av alla som får cancer i matstrupen eller magen saknas botande behandling och många avlider inom ett år efter diagnosen. Jimmie Kristensson ska undersöka hur den palliativen vården kan utformas för att patienterna ska få bästa möjliga livskvalitet under den sista tiden i livet.

Forskning visar att en tidig tillgång till palliativ vård – den vård som ges vid livshotande sjukdomar – höjer patienters livskvalitet, lindrar symptomen av sjukdomen och kan förlänga livet på personer med cancer. Trots detta sätts ofta den palliativa vården in i ett sent skede av cancerförloppet och det finns stora kunskapsluckor kring hur den ska utformas för att göra största möjliga nytta för patienter och anhöriga.

 

Jimmie Kristensson, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, har fått 2,7 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att utveckla den palliativa vården för patienter med obotlig matstrups- och magcancer. I den första fasen av arbetet kommer han att kartlägga vilken vård patienter med matstrups- och magcancer generellt får under sista tiden i livet. När sätts den palliativa vården in? Vilken hjälp upplever patienter och anhöriga att de behöver? Hur hanterar de smärtor, ångest, illamående och andra upplevelser som påverkar livskvaliteten? Jimmie Kristensson kommer också att studera viken inställning vårdpersonal har till palliativ vård. Vad hindrar dem från att inleda en palliativ vård tidigare? Hur går beslutet att påverka?

 

I en andra fas ska Jimmie Kristensson– i samarbete med patienter, vårdpersonal och anhöriga – utveckla en struktur för hur den palliativa vården kan utformas så att drabbade får den vård, hjälp och stöd som de behöver. Målet är att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt, för både drabbade och anhöriga.

 

Hur kan bukspottkörtelcancer angripas effektivare?

Få överlever bukspottkörtelcancer och det finns ett akut behov av nya behandlingssätt. Karin Jirström ska detaljstudera hur tumörer i bukspottkörteln förändras under en cellgiftsterapi och hur kroppens immunförsvar påverkar utvecklingen. Målet är att kunna individanpassa behandlingen och angripa sjukdomen i grunden.

 

Under senare år har forskare utvecklat flera innovativa cancerbehandlingar, som i vissa fall till och med kan bota spridd cancer. Ingen av dessa nya behandlingar har dock någon nämnvärd effekt vid bukspottkörtelcancer, som är en elakartad cancerform. Ofta har tumören spritt sig redan vid diagnosen och går då inte att operera. De flesta patienter behandlas med cellgifter, men bara några få procent lever efter fem år.

 

Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds universitet, har fått 4.5 miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att förbättra behandlingen av bukspottkörtelcancer. I ett storskaligt projekt ska hon kartlägga tumörer från runt 150 patienter och undersöka hur samspelet mellan cancerceller och immunceller utvecklar sig under en cellgiftsbehandling.

 

Hon ska även leta efter biomarkörer i blodet som kan skvallra om när en tumör är på väg att bli motståndskraftig mot cellgifter och det är dags att byta behandling. Det långsiktiga målet är att utveckla mer dynamiska och individanpassade behandlingsstrategier så att fler människor kan överleva sjukdomen.

För bättre precision i behandlingen av lungcancer

 

Under senare år har det kommit en rad nya behandlingar mot lungcancer. Maria Planck och Johan Staaf ska utveckla metoder som underlättar för läkare att avgöra vilken behandling som kommer att ha bäst effekt på en tumör, och även snabbt upptäcka om tumören håller på att bli motståndskraftig mot behandlingen eller om ett återfall är på väg.

 

Lungcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna både i Sverige och övriga världen. Sjukdomen diagnostiseras ofta i ett sent stadium och även om behandlingen till en början har effekt, drabbas många patienter förr eller senare av ett återfall.

 

Den goda nyheten är att forskare under senare år har utvecklat ett antal olika målinriktade behandlingar som kan förlänga livet på drabbade. Dessutom har så kallade immunoterapier – belönade med 2018 års Nobelpris i fysiologi och medicin – visat en näst intill undergörande effekt på viss form av lungcancer.

 

Utmaningen för behandlande läkare är nu att avgöra vilken av alla olika behandlingar som kommer att vara effektivast för en enskild patient, och tidigt upptäcka när patienten är på väg att få ett återfall eller när det där dags att byta behandling på grund av resistensutveckling. Maria Planck och Johan Staaf, båda docenter vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, har fått sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att hjälpa läkarna i detta arbete. I projektet ska de identifiera olika biomarkörer som kan förutsäga vilken form av behandling som kommer att bita bäst, eller varsla om en resistensutveckling eller ett återfall. Målet är att kunna optimera behandlingen för varje enskild patient, så att de kan leva så länge och friska som möjligt.

 

Ska försvaga tumörens stödvävnad

 

En tumör består av mängder av olika celltyper. Många är cancerceller, andra är friska celler som har kapats av tumören och stödjer den att växa.. Kristian Pietras och Daniel Öhlund ska studera så kallade cancerassocierade fibroblaster som supportar tumörer i bukspottkörteln. Målet är att hitta läkemedel som kan slå ut fibroblasternas funktion och på så vis försvaga tumören.

Den vanligaste formen av bukspottkörtelcancer, pankreatiskt duktalt adenocarcinom, är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Hos fyra femtedelar av alla drabbade har tumören spritt sig redan vid diagnosen och då finns inga botande behandlingar att tillgå.

 

Kristian Pietras, professor i molekylär medicin, Lunds universitet, och Daniel Öhlund, biträdande universitetslektor i onkologi, Umeå universitet, har fått 4,5 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att undersöka ett nytt sätt att angripa tumörer i bukspottkörteln. De ska studera den stödvävnad, stroma, som omger cancercellerna. Stromat består dels av bindvävsproteiner, dels av celler som kallas fibroblaster. Dessa celler är egentligen friska, men cancercellerna kan genom att skicka ut olika signalsubstanser, styra vissa fibroblaster så att de understödjer tumören. De kan både förmås att tillverka ämnen som driver cancertillväxten och även skyddar tumören mot kroppens immunförsvar och cellgiftsbehandlingar.

 

Andra fibroblaster låter sig inte kontrolleras, utan kan tvärtom motverka tumörtillväxten. Kristian Pietras och Daniel Öhlund ska studera de olika undergrupperna av fibroblaster och framförallt lära känna de cancerassocierade varianterna bättre. Det långsiktiga målet är att hitta en svaghet hos dem som går att angripa med läkemedel. Om fibroblasterna slås ut, kommer tumören försvagas och lättare kunna utplånas med befintliga behandlingar.

 

Kan utandningsluften avslöja lungcancer?

 

För att kunna diagnostisera och behandla lungcancer krävs oftast att läkare tar ett vävnadsprov från lungan. Sandra Lindstedt Ingemansson ska undersöka om det istället går att upptäcka lungcancer genom att analysera partiklar i utandningsluften. Ett mål är att kunna hitta mindre tumörer, så att behandlingen kan sättas in i ett tidigare stadium av sjukdomen.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, över tretusen personer drabbas varje år. När läkare ska diagnostisera sjukdomen börjar de oftast med att röntga. Sedan genomförs en så kallad bronkoskopi, där en böjlig slang med fiberoptik förs in i lungan så att läkaren kan studera vävnaden. För att kunna bestämma vilken behandling som ska sättas in tas också ofta ett vävnadsprov, då en nål sticks in i tumören.

 

De olika formerna av undersökningar som krävs för att diagnostisera och behandla lungcancer är ofta obehagliga för patienten, och medför dessutom vissa risker. Sandra Lindstedt Ingemansson, docent i thoraxkirurgi, Lunds universitet, har fått 4,5 miljoner kronor av Sjöbergsstifelsen för att se om det istället går att hitta tumörer genom att analysera patienternas utandningsluft. När vi andas ut följer nano- och mikropartiklar från lungans vävnad med i luften och det är dessa partiklar som kan avslöja om en tumör är på väg att utvecklas.

 

Ett utandningsprov är mycket lättare att lämna för patienter än ett vävnadsprov. Dessutom är förhoppningen att den nya diagnosmetoden ska bli känsligare, så att det går att hitta mindre tumörer och snabbare upptäcka när de är på väg att bli resistenta mot en behandling. Ju tidigare en effektiv behandling kan sättas in, desto större är chansen att patienterna kan överleva sjukdomen.

 

 

Bidrag 2017

 

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2017 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 45 miljoner kronor.

 

Värdefulla data från cancervården ska samlas nationellt

 

Ju mer data en forskare har att tillgå, desto mer kan hon eller han lära sig. Därför går nu en dröm i uppfyllelse för många cancerforskare, när Sjöbergstiftelsen bygger ett nationellt nätverk kring prover och data som samlas in i cancervården. Till de långsiktiga målen hör att få en bättre precision i cancerbehandlingar och underlätta för läkare att följa utvecklingen av enskilda patienters cancersjukdom.

 

Överallt i Sverige tas dagligen tusentals prover från cancerpatienter för att diagnostisera sjukdomen, utforma behandlingen och utvärdera resultatet av den. Alla dessa data är idag som en oåtkomlig skatt för cancerforskare. Olika provsvar hamnar i olika landstings olika journalsystem, som ofta är strukturerade på helt olika vis. En del viktig information ligger som löpande text i patientjournaler och andra detaljer registreras aldrig. En forskare som exempelvis undrar vilken effekt en viss kombination av läkemedel har på en viss tumörtyp, kan därför behöva ägna månader eller år åt att jaga rätt på de data som krävs för att ta reda på svaret. Om det ens är möjligt.

 

För att den informationsskatt som svensk cancervård varje dag genererar istället ska bli lättillgänglig för forskare, håller Sjöbergsstiftelsen nu på att forma ett nationellt nätverk för forskning som använder prov och data från cancervården. Nätverket bär det preliminära namnet Partnership för Precision Medicine in Cancer. Målet är att prov och data från cancerpatienter som ger sitt medgivande att vara med i projektet, ska samlas in och lagras på ett strukturerat vis i de medverkande landstingen. Informationen ska sedan bli åtkomlig för både läkare och forskare, som exempelvis kommer att kunna utvärdera långsiktigt effekter och biverkningar av olika behandlingar.

– Det kommer att bli ett lyft för svensk onkologisk vård och forskning, som kommer att få tillgång till datakällor av mycket hög kvalitet, säger Tobias Sjöblom, cancerforskare och professor vid Uppsala universitet, som förestår projektet.

Han poängterar att nätverket också ska vara till gagn för enskilda cancerpatienter. Många lever i åratal med sin sjukdom och behandlas av många olika läkare. När resultaten från alla undersökningar ligger samlade på ett strukturerat vis, är det lättare för en ny läkare att få en överblick över patientens historia och ta välgrundade beslut för fortsatt behandling.

Sjöbergsstiftelsen stöttade projektet med 8 870 000 kronor under 2017.

 

De bidrag på sammanlagt 36 000 000 kronor som tilldelats olika patientnära forskningsprojekt har fördelats enligt följande:

 

Uppsala Universitet

 

Kartläggning av hoppingivande behandling mot lungcancer

 

En ny form av cancerbehandling – checkpoint-blockad – har inneburit en revolution inom vården av spridd malignt melanom. Den ser lovande ut även vid lungcancer, men alla patienter är inte hjälpta. Klas Kärre och Patrick Micke ska kartlägga varför behandlingen ger olika effekt i olika personer. Förhoppningen är att kunna förbättra behandlingen så att ännu fler kan bli friska.

 

I kroppen finns olika typer av mördarceller – bland annat cytotoxiska T-celler – som har till uppgift att ta död på sjuka celler, till exempel sådana som är infekterade av virus. Mördarceller är extremt aggressiva och för att de inte ska gå bärsärkagång i kroppen – och skada friska celler – hålls de i schack av ett slags molekylära bromsar. Så länge som dessa bromsar är tillslagna, håller sig mördarcellerna lugna.

 

För att kunna väcka mördarceller till liv vid cancer, har forskare utvecklat en behandling, checkpoint-blockad, som lossar på mördarcellernas molekylära bromsar och släpper dem fria i kroppen. Mördarcellerna attackerar då cancercellerna. Vid spridd lungcancer – som tidigare var en dödsdom – visar data från kliniska prövningar att uppemot 25 procent av patienterna svarar på behandlingen. Både primärtumören och dottertumörerna minskar i storlek och kan i vissa fall försvinna helt.

 

Majoriteten av de behandlade patienterna blir dock inte hjälpta och hos ungefär 20 procent börjar mördarcellerna angripa friska celler i kroppen, vilket ger svåra biverkningar som liknar autoimmuna sjukdomar. Klas Kärre, professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet, och Patrick Micke, docent vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, ska följa patienter som får checkpoint-blockad mot icke-småcellig lungcancer i Stockholm och Uppsala. De ska kartlägga allt ifrån genuttrycket i patienternas tumörvävnad, till hur flera olika celler i immunförsvaret reagerar på behandlingen för att bättre förstå varför vissa blir tumörfria, medan andra snarare blir sjukare.

 

Ett långsiktigt mål är att hitta metoder för att kunna förutsäga vilka patienter som kommer att svara på behandlingen, så att ingen får svåra biverkningar i onödan. En förhoppning är också att projektet ska ge kunskaper kring hur checkpoint-blockad kan utvecklas, så att fler kan få effekt av behandlingen och bli friska.

 

Klas Kärre, Karolinska Institutet, och Patrick Micke, Uppsala Universitet, har fått 12 000 000 kronor fördelade på tre år till projektet.

 

 

Karolinska Institutet

 

Hur kan antioxidanter få cancerceller att sprida sig?

 

När Martin Bergö år 2014 visade att antioxidanter stimulerar cancerceller att växa och sprida i sig möss, blev det en nyhet som spred sig över hela världen. Många ifrågasatte om hans forskning verkligen var korrekt. Nu detaljstuderar han hur antioxidanterna förändrar cancercellernas ämnesomsättning, med förhoppningen att kunna utveckla nya behandlingsformer.

Antioxidanter i frukt och grönt har under lång tid hyllats som rena hälsofrämjare; de stärker immunförsvaret, dämpar inflammation i kroppen och skyddar mot cancer. För många kom det därför som en chock när Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid Karolinska Institutet, av en slump upptäckte att antioxidanter verkar kunna påskynda tillväxt och spridning av lungcancer och malignt melanom i möss.

 

Till en början möttes den nya upptäckten med en djup skepticism, framförallt från den miljardindustri som säljer antioxidanter som kosttillskott. Nu har dock en rad oberoende forskargrupper bekräftat i både cellodlingar och försöksdjur att antioxidanter kan forcera utvecklingen av cancer. Dessa nya insikter kan också förklara oväntade resultat från stora kliniska prövningar som genomfördes på 1980- och 1990-talen, där forskare försökte förebygga cancer genom att ge antioxidanter som tillskott, men där försökspersonerna istället oftare drabbades av cancer.

 

För att bättre förstå varför annars nyttiga ämnen som E-vitamin och betakaroten har en negativ effekt vid cancer, håller Martin Bergö nu på att kartlägga hur de påverkar cancercellerna. Preliminära data tyder på att de stimulerar produktionen av ett speciellt protein, som i sin tur ställer om cancercellernas ämnesomsättning så att de lättare växer och sprider sig. En förhoppning är att mer kunskaper kring hur detta fungerar ska kunna utnyttjas för att ta fram nya cancerbehandlingar, både i form av kostråd och läkemedel.

 

Martin Bergö har fått ett anslag om 6 000 000 kronor fördelat på tre år till projektet.

 

 

Göteborgs Universitet

 

Mot en förbättrad behandling av aggressiv lungcancer

 

Ungefär 300 personer får årligen av en speciell form av lungcancer som är så kallat ALK-positiv. Det är en elakartad cancerform som ofta drabbar unga personer, varav många aldrig har rökt. Bengt Hallberg detaljstuderar proteinet ALK för att bättre förstå hur proteinets sjukliga aktivitet kan slås ut, så att fler patienter kan överleva sjukdomen.

 

Vid ALK-positiv lungcancer bär cellerna på en genetisk avvikelse som felaktigt aktiverar proteinet ALK i lungorna. ALK i sin tur sporrar cancercellerna att växa och tumörerna blir generellt aggressiva och sprider sig lätt.

För att fler ska överleva sjukdomen har forskare utvecklat flera olika läkemedel som blockerar effekten av ALK. Dessa läkemedel gör till en början att tumörerna krymper radikalt, med efter ett-två år utvecklar cancercellerna normalt en motståndskraft mot behandlingen. Patienten kan då byta till nästa läkemedel som kan hålla tumören i schack ett par år till, men många avlider när tumören har spritt sig till hjärnan.

 

Bengt Hallberg, cancerforskare och professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet, detaljstuderar ALK-proteinet för att bättre förstå hur det fungerar och varför det blir motståndskraftigt mot de nya läkemedlen. Hittills har forskare hittat elva olika förändringar i proteinet som gör att läkemedlen biter sämre. Bengt Hallberg utvecklar metoder för att kunna följa dessa förändringar hos varje enskild patient, så att ett läkemedel som är på väg att sluta fungera snabbare kan bytas ut mot en effektivare variant. Han undersöker också hur läkemedlen kan kombineras för att bli mer kraftfulla och har som långsiktigt mål att komplettera arsenalen av läkemedel mot ALK-positiv lungcancer med ytterligare substanser. Ju fler läkemedel som finns att tillgå, desto längre tid kan läkarna kontrollera tumörens tillväxt.

 

Bengt Hallberg har fått ett anslag om 6 000 000 kronor fördelat på tre år till projektet.

 

 

En framgångsrik modell för att testa behandlingar mot cancer

 

Med hjälp av så kallade avatarmöss – en nydanande form av försöksdjur – kan forskare studera tumörer som i princip är en exakt kopia av de som sjuka patienter bär på. Jonas Nilssons forskning på avatarmöss är världsledande och har genererat kunskap som blivit avgörande för behandlingen av malignt melanom. Nu ska han undersöka om det går att utveckla avatarmöss för att studera andra svåra cancerformer, bland annat lungcancer.

Under lång tid har forskare kunnat studera cancer i möss, men mössens tumörer har ofta varit en relativt dålig kopia av mänsklig cancer. Avatarmöss, även kallade patient-deriverade xenograft (PDX), har blivit viktiga eftersom det i dessa möss går att studera tumörer som är väldigt lika människans. Cancerceller från drabbade personer transplanteras in under huden på mössen, som sedan utvecklar samma tumör som patienten. Med hjälp av dessa möss har forskare sedan kunnat testa och optimera olika läkemedelsbehandlingar mot cancern.

 

Avatarmössen är den bästa försöksmodell av cancer som forskare hittills har haft att tillgå, men när det gäller att studera det senaste vapnet mot cancer – immunoterapier – har de varit oanvändbara. Vid immunoterapier aktiverar forskare celler från kroppens eget immunförsvar, som sedan attackerar tumörerna. Dessa celler har varit omöjliga att få att överleva i avatarmössen, men 2017 lyckades forskargruppen kring Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi vid Sahlgrenska Cancer Center i Göteborg, få de mänskliga immuncellerna att trivas i avatarmössen, vilket var ett stort genombrott.

 

Sedan dess har Jonas Nilsson använt avatarmöss för att studera immunoterapier i kombination med andra behandlingar mot malignt melanom. Forskningen är ännu i sin linda, men hans forskargrupp har redan kunnat förse onkologer och kirurger med kunskap som varit avgörande för behandlingen av patienter med spridd malignt melanom. Målet är nu att undersöka om det lika framgångsrikt går att framställa avatarmöss för att studera och optimera behandlingen av bland annat lungcancer, bukspottkörtelcancer och tjocktarmscancer.

 

Jonas Nilsson har fått ett anslag om 6 000 000 kronor fördelat på tre år till projektet.

 

 

Lunds Universitet

 

Utvecklar skräddarsydd behandling mot lungcancer

Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv i Sverige. För att fler drabbade ska kunna överleva sjukdomen kommer Mattias Magnusson vid Lunds universitet att isolera och studera cancerstamceller från lungtumörer. Misstanken är att dessa stamceller kan vara orsaken till den höga dödligheten vid återfall i sjukdomen. Ett långsiktigt mål är att hitta behandlingar som slår ut alla cancerceller, även de svåråtkomliga cancerstamcellerna.

 

Personer som får cancer behandlas ofta med cellgifter, som dödar snabbväxande celler i kroppen. Varje år räddar cellgifter mängder av liv, men relativt ofta blir cancercellerna motståndkraftiga mot behandlingen och patienterna drabbas av farliga återfall. Varför det blir så vet inte forskarna, men en hypotes är att cancerstamceller, som driver cancertillväxten, överlever cellgifterna.

 

För att bättre förstå hur lungcancerstamceller fungerar ska Mattias Magnusson, docent i molekylärmedicin vid Lunds universitet, isolera cancerstamceller från lungcancerpatienters tumörvävnad och sedan kartlägga dem in i minsta detalj. På laboratoriet kommer han också att utsätta både cancerceller och cancerstamceller för olika former av läkemedel för att se vilka som effektivast slår ut just dem.

 

Det långsiktiga målet är att varje lungcancerpatient ska kunna få en personligt utvecklad kombination av läkemedel. Om behandlingen även slår ut cancerstamcellerna, kommer sannolikt färre patienter att drabbas av återfall och fler kommer att överleva sin sjukdom.

 

För att genomföra projektet har Mattias Magnusson fått 6 000 000 kronor fördelat på tre år.

 

 

 

Sjöbergstiftelsen

Copyright @ All Rights Reserved