Instiftad av Bengt Sjöberg 2016
Kratersjön på Brattö
Foto: Per Brydolf
Anslag
Av stadgarna framgår att:
"Bidrag och stöd lämnas främst till forskare vid universitet, högskolor eller motsvarande lärosäten i Sverige eller utomlands. Bidrag kan även till viss del beviljas till enskilda personer eller organisationer som verkar inom ändamålet."
Bidrag 2023
Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2023 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 97,9 (56,1) miljoner kronor. I denna summa ingår 4 miljoner kronor till Kraftens Hus Sverige för central administration och etablerande av nya regionala föreningar under åren 2024 - 2025, samt bidrag till mindre stödjande verksamheter inom cancerområdet totalt 150 000 kr.
Umeå Universitet
Ska samarbeta för att tidigare kunna avslöja farliga cancerformer
Många tumörer som gömmer sig i kroppens inre upptäcks för sent. Prognosen för personer som drabbas av cancer i exempelvis bukspottkörteln eller äggstockarna är därför ofta dålig. I ett unikt samarbetsprojekt ska fem Umeåforskare nu utveckla blodprover som går att använda för att avslöja dolda tumörer i tid – när de fortfarande går att behandla.
I samarbetet ingår fem forskare som studerar olika cancersjukdomar där dödligheten är hög. Beatrice Melin, som leder projektet, är professor och arbetar med glioblastom, en aggressiv form av hjärntumör. Utöver detta ingår: Bethany Van Guelpen, specialist på tjock- och ändtarmscancer, Annika Idah, specialist på äggstockscancer, Malin Sund, specialist på bukspottkörtelcancer och Elin Thysell, specialist på prostatacancer.
Forskarna kommer att utgå från blodprover som har samlats genom det så kallade Västerbottenprojektet, där över 140 000 män och kvinnor har följts i upp till trettio år. 50 274 av dessa personer ska nu inkluderas i den nya studien, PREDICT. Forskarna kommer att analysera prover från deltagare som senare har drabbats av någon av de fem cancerformerna. Målet är att försöka hitta spår av den begynnande tumören i blodprovet. Det kan handla om att vissa proteiner plötsligt dyker upp i blodet eller att andra försvinner.
Att forskarna studerar de fem olika cancerformer på en och samma gång gör att de kan använda samma kontrollgrupp vilket sparar resurser. Sjöbergsstiftelsen stöttar projektet med sex miljoner kronor.
Hur många fler liv kan räddas av screening för lungcancer?
Lungcancer är en av de cancersjukdomar som skördar flest liv. Forskare i Norra sjukvårdsregionen och Region Västra Götaland får nu sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att undersöka hur screening av högriskpatienter kan införas i Sverige, så att fler fall av sjukdomen kan upptäckas medan den fortfarande går att bota.
Den mest lovande åtgärden för att minska dödligheten i lungcancer är att hitta metoder som gör det möjligt att upptäcka tumörer tidigare. I två stora internationella studier har forskare visat att screening av högriskpatienter med hjälp av så kallad lågdos datortomografi minskar dödligheten med hela 20-30 procent. Dessa studier är dock genomförda i länder där relativt många röker och majoriteten av de som får lungcancer är män.
Sverige har i jämförelse få rökare och lika många kvinnor som män utvecklar lungcancer. Så kommer screening med lågdos datortomografi ge samma goda resultat här? Det ska forskare nu undersöka i projektet NORTHWEST, som leds av Mikael Johansson, överläkare och docent vid Umeå universitet.
Forskarna kommer att bjuda in cirka 80 000 slumpvis utvalda personer till projektet och erbjuda de med förhöjd risk för lungcancer en screening med låg dos datortomografi. Sedan kommer de att studera vilka som väljer att genomföra undersökningen: Vad har de för socioekonomisk, etnisk och geografisk bakgrund? Målet är att minst 2 000 personer ska uppfylla kriterierna och tacka ja. Bilderna från screeningen kommer att analyseras med hjälp av AI och kompletteras med ett blodprov från deltagarna. Forskarna ska analysera förekomsten av 21 olika proteiner i blodet, som kan indikera om det finns en förhöjd risk för lungcancer. Förhoppningen är att blodprovet kan hjälpa till att snäva in gruppen som behöver undersökas med datortomografi i ett framtida screeningprogram, vilket kan göra screeningen mer kostnadseffektiv.
Ska hitta tidiga tecken på bukspottkörtelcancer
Bukspottkörtelcancer upptäcks oftast för sent, när sjukdomen redan har spritt sig och inte längre går att bota. Oskar Franklin, forskare vid Umeå universitet och läkare vid Norrlands Universitetssjukhus, får nu tre miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att försöka hitta tidiga tecken på bukspottkörtelcancer, så att sjukdomen kan identifieras när det fortfarande går att behandla.
Oskar Franklin kommer bland annat att utgå från data som har samlats genom Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS). I den studien har forskare kartlagt cirka 150 000 personer och följt dem under flera decennier. Oskar Franklin kommer att använda deltagarnas hälsodata och utforska om det går att hitta riskmarkörer – eller mönster av riskmarkörer – som kan avslöja begynnande tumörer i bukspottkörteln.
Känt är att personer som har börjat utveckla bukspottkörtelcancer ofta får ett förhöjt blodsocker och diabetes. Oskar Franklin kommer därför att jämföra vävnadsprover från personer som har traditionell diabetes och de som har cancerorsakad diabetes; han ska undersöka om de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln på något vis skiljer sig åt och om det går att hitta någon biomarkör som kan avslöja att det höga blodsockret är orsakat av cancer.
Tillsammans med forskare vid University of Colorado, USA, ska Oskar Franklin även analysera blodprover från NSHDS. I denna del av projektet är målet att se om det finns några förändringar i blodet hos personer som senare har fått bukspottkörtelcancer och som kan användas för att på ett enklare vis screena för sjukdomen.
Ska testa ny kombinationsbehandling mot avancerad prostatacancer
När en person får ett återfall i prostatacancer eller om sjukdomen sprider sig, finns det numera flera former av livsförlängande behandlingar att tillgå. Martin Hellström ska undersöka om överlevnaden hos vissa patienter kan öka om han kombinerar en traditionell hormonbehandling med ett radioaktivt läkemedel som angriper tumören.
Ungefär 600 personer diagnostiseras varje år med spridd prostatacancer eller återfall i sjukdomen. När prostatacancer når detta avancerade stadium går den inte längre att bota. De flesta patienter får då en hormonbehandling, androgendeprivationsterapi (ADT), som blockerar effekten av testosteron i kroppen och förlänger överlevanden.
De senaste åren har ADT-terapin även kunnat kombineras med nyare läkemedel (apalutamid, enzalutamid eller abirateronacetat) - som ytterligare hjälper till att blockera det manliga könshormonet. Frågan är dock om patienterna skulle vara bättre hjälpta av kombinera ADT-terapin med en ny form av radioaktivt läkemedel, 177Lu-PSMA-I&T, i stället för med apalutamid, enzalutamid eller abirateronacetat?
177Lu-PSMA-I&T består av ett målsökande protein som fäster på ytan av prostatacancerceller. Till den målsökande delen har forskare kopplat ett radioaktivt ämne, Lutetium-177, som bestrålar cancercellerna lokalt. Martin Hellström, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, får nu sex miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen för utföra en randomiserad och kontrollerad studie på 844 patienter som ska visa vilken behandling som fungerar bäst.
Mittuniversitetet
Kan en friluftsupplevelse i naturen stärka unga som haft cancer?
Unga som har överlevt cancer mår generellt psykiskt sämre och lever ett mer stillasittande liv än sina jämnåriga. Miek Jong undersöker om en friluftsupplevelse, som inkluderar vandring, paddling och klättring, kan stärka de ungas välmående och livskvalitet. Förhoppningen är att kontakten med naturen även ska motivera dem till ett mer aktivt liv.
En cancerbehandling lämnar ofta långvariga spår i kroppen. Barn och unga som har haft cancer upplever många gånger en stor trötthet; psykisk ohälsa är vanligt och en del har kvarvarande smärtor. Många lever också ett relativt stillasittande liv.
Miek Jong, docent vid Mittuniversitetet Sundsvall och professor vid Norges arktiska universitet i Tromsö, fick 2021 ett anslag från Sjöbergsstiftelsen för att i ett pilotprojekt undersöka om det är möjligt att ge unga som haft cancer en friluftsupplevelse, bland annat med målet att stärka deras band till naturen.
I pilotprojektet jämförde Miek Jong friluftsupplevelsen mot en veckolång semestervistelse på ett spahotell. Resultaten visar nu att många ville delta i friluftsprogrammet och att deras band till naturen verkligen stärktes. Projektet tyder även på att friluftsdeltagarna fick en ökad livskvalitet, men denna trend var inte statistiskt signifikant.
Nu får Miek Jong ett nytt anslag från Sjöbergstiftelsen om 3,16 miljoner kronor för att genomföra randomiserad och kontrollerad studie med fler deltagare. Projektets utformning liknar pilotprojektets, men målet är nu att mäta de långsiktiga effekterna friluftsupplevelsen, framför allt på det psykiska välmåendet och livskvaliteten, men även om det kan få de unga att bli mer fysiskt aktiva.
Uppsalas Universitet
Kan celler från moderkakor häva en kraftig immunreaktion från transplantat?
När patienter får en stamcellstransplantation för att bota blodcancer, leder det ibland till att de transplanterade cellerna börjar attackera olika organ i patientens kropp. I vissa fall är attacken svår att häva med vanliga läkemedel. Mats Remberger ska nu undersöka om speciella celler får moderkakor kan lugna de aggressiva cellerna och skydda patienten.
Om cellgifter eller annan behandling inte biter på blodcancer, behöver patienten genomgå en stamcellstransplantation. Då får personen friska blodstamceller från en donator. Detta botar ofta cancern, men i ungefär hälften av alla fall börjar de transplanterade cellerna att angripa olika vävnader i kroppen. Det kallas för en ”transplantat-mot-värdreaktion”.
Oftast går transplantat-mot-värdreaktionen att häva med kortison, men för vissa patienter hjälper inte detta. Mats Remberger, professor vid Uppsala universitet, får nu fyra miljoner från Sjöbergstiftelsen för att undersöka om angreppet i dessa fall kan botas med speciella celler från moderkakor, decidua stromaceller.
I moderkakan skyddar decidua stromaceller bland annat fostret från mammans immunceller. När de renodlas och sprutas in i patienters blodbana, kommer de att leta sig fram till området där transplantat-mot-värdreaktionen har uppstått. Sedan släpper de ut ämnen som lugnar de aggressiva cellerna. Pilotstudier visar att detta hjälper cirka 80 procent av alla som får injektionen. Projektet genomförs i ett samarbete mellan forskare från Skånes universitetssjukhus i Lund, Oslo universitetssjukhus, Köpenhamn universitetssjukhus och Princess Margaret Cancer Centre i Toronto, Kanada.
Ska utvärdera en riktad form av molekylär strålterapi
Marika Nestor, professor vid Uppsala universitet, har utvecklat en antikropp som bär på en radioaktiv molekyl. Antikroppen är utformad för att koppla till cancerceller. I en fas 1-studie ska hon nu undersöka om antikroppen går att använda för att slå ut avancerad icke-småcellig lungcancer och avancerad huvud-halscancer.
Många cancerceller har ett speciellt protein på sin yta kallat CD44v6. Detta protein har Marika Nestor och hennes kollegor börjat utnyttja för att skicka radioaktiva isotoper mot cancercellerna. De har skapat en antikropp som kopplar till CD44v6. På antikroppen har de satt en molekyl som strålar radioaktivitet. När antikroppen kopplar till cancercellerna kommer radioaktiviteten att skada dem och förhoppningsvis slå ut cancern.
Forskarna har i djurförsök testat att behandla cancertumörer med den radioaktiva antikroppen och fått väldigt bra resultat. Nu ska de undersöka om antikroppen kan användas för att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer och avancerad huvud-halscancer hos människor. Sjöbergstiftelsen anslår sex miljoner kronor till en fas 1-studie där de bland annat ska utreda hur stora doser av den radioaktiva antikroppen som går att använda utan att det uppstår farliga biverkningar. Forskarna kommer även undersöka i vilken grad antikroppen ansamlas i tumörerna och vilken effekt den får på cancerförloppet.
En annan viktig del av projektet är att testa om den radioaktiva antikroppen kan koppla till flera former av tumörceller. Förhoppningen är att behandlingen ska kunna hjälpa vid flera cancerformer där dödligheten i dagsläget är hög.
Sophiahemmets Högskola
Hur tar man svåra beslut om livsförlängande behandlingar vid prostata-cancer?
Män som har obotlig prostatacancer kan leva många år tack vare nya livsförlängande behandlingar, men samtidigt ger behandlingarna ofta plågsamma biverkningar. Agneta Wennman-Larsen undersöker hur patienter och närstående fattar svåra beslut som väger behandlingsnytta och biverkningar mot livskvalitet.
När prostatacancer inte längre går att bota finns det numera många livsförlängande behandlingar att välja mellan, exempelvis cellgifter eller läkemedel som hämmar manligt könshormon. Behandlingarna ger dock oftast biverkningar, som dåligt immunförsvar, högt blodtryck, trötthet och illamående, samtidigt som behandlingseffekten avtar över tid.
För att undersöka vilka erfarenheter patienter och närstående har av dessa behandlingar, kommer Agneta Wennman-Larsen, professor vid Sophiahemmet Högskola, att genomföra en rad olika studier. Hon ska beskriva hur männens välbefinnande generellt utvecklas, vilken symtombörda som uppstår under sjukdomens gång, hur olika former av behandlingar påverkar männen och vilka strategier de använder för att hantera sjukdomen.
I projektet kommer hon att utnyttja data och intervjuer från ett tidigare projekt, PROCEED, finansierat av Sjöbergsstiftelsen, där hon har följt 154 män med obotlig prostatacancer i upp till två år. Hon kommer även att intervjua närstående till männen och män som av olika anledningar inte har kunnat erbjudas eller som har tackat nej till livsförlängande behandling. Målet är att förstå hur både patienter och närstående upplever beslut om livsförlängande behandlingar. Sjöbergstiftelsen finansierar projektet med tre miljoner kronor.
Karolinska Institutet
En app för personer med matstrups- och magsäckscancer
Personer med matstrups- och magsäckscancer får ofta problem av den behandling de får mot sjukdomen. Pernilla Lagergren ska undersöka om en ny app, RECapp, kan hjälpa patienterna i deras återhämning. Målet är stötta patienterna till egenvård, som kan mildra deras symptom, förbättra livskvaliteten och samtidigt minska vårdbehovet.
Allt fler överlever cancer i matstrupen och magsäcken. Ofta är enda chansen att bota sjukdomen en stor operation, och vanligen behövs även cellgifter och strålbehandling. Behandlingen i sin tur gör att många patienter får kroniska problem att äta, reflux, trötthet, värk och psykisk ohälsa.
Pernilla Lagergren, professor vid Karolinska Institutet, har tidigare fått ett anslag från Sjöbergstiftelsen för att utveckla appen RECapp, som kan hjälpa patienterna och ge tips på hur de kan motverka sina problem. Till exempel kan appen ge råd om att det går att mildra reflux genom att sova med huvudet upphöjt, eller att en daglig promenad motverkar nedstämdhet och trötthet. Samtidigt kan appen även uppmärksamma patienterna på symptom som gör att de snarast bör söka vård.
Nu får Pernilla Lagergren ytterligare tre miljoner från Sjöbergstiftelsen för att finslipa appen och sedan testa den i en stor randomiserad och kontrollerad studie med 250 patienter som har opererats för matstrups- eller magsäckscancer. Av dessa lottas slumpvist hälften till att använda appen som ett tillägg till ordinarie eftervård och den andra hälften får ordinarie eftervård. Om resultaten visar att appen hjälper patienterna att minska sina symptom och sitt vårdbehov, kan den börja användas för att hjälpa patienter över hela Sverige.
Göteborgs Universitet
Hur kan patienter och närstående stöttas bättre vid svårartade hjärn-tumörer?
Den mest aggressiva formen av hjärntumör, glioblastom, är komplex att behandla. Patienter och närstående hoppar mellan olika vårdinstitutioner och deras behov av personligt stöd ramlar ofta mellan stolarna. Anneli Ozanne ska utforska hur vården kan ge ett mer personcentrerat och nära stöd för att motverka psykisk ohälsa hos drabbade.
Bara en fjärdedel av de som diagnostiseras med glioblastom lever efter två år. Sjukdomen har ett aggressivt förlopp och de som drabbas behöver specialiserad vård; både behandlingar som kan bromsa sjukdomens förlopp och som kan dämpa symtom som tumören orsakar. Det är till exempel vanligt att olika kognitiva förmågor försämras, många får epilepsi och en del drabbas även av personlighetsförändringar.
Eftersom bördan av sjukdomen är tung att bära, hamnar drabbade och närstående ofta i ett känslomässigt kaos. Depression och ångest kan utvecklas, vilket i sin tur kan leda till ett större vårdbehov och orsaka långvariga sjukskrivningar.
Anneli Ozanne, docent vid Göteborgs universitet, får nu tre miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att utforska hur vården bättre kan stötta alla inblandade. Projektet kommer att genomföras i flera steg och involvera patienter, närstående, vårdpersonal och forskare. Målet är att utveckla strukturer för ett mer personcentrerat stöd, som utgår från det individuella behovet, och hitta vägar för att få olika vårdinstanser att samverka bättre, vilket många önskar.
Kan cancer orsakad av en fästingburen bakterie botas med antibiotika?
Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att en fästingburen bakterie, Neoehrlichia mikurensis, verkar kunna orsaka vissa former av elakartade B-cellslymfom. Nu ska de kartlägga denna form av blodcancer närmare och undersöka om det går att bota cancern med hjälp av antibiotika.
Bakterien Neoehrlichia mikurensis har tidigare bara påvisats hos gnagare och fästingar, men år 2010 hittade forskargruppen kring Christine Wennerås, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet, bakterien i blodet hos en man med ett svårdiagnostiserat sjukdomstillstånd. Han led av kronisk lymfatisk leukemi och hade en annorlunda febersjukdom med blodproppar. När forskarna undersökte bakterien närmare, upptäckte de att den verkar kunna orsaka en kronisk infektion i blodkärlen som aktiverar immunförsvarets B-celler. Denna kroniska infektion tror forskarna nu kan leda till en förändring av B-cellerna, vilken kan förklara cancerutvecklingen.
När forskargruppen undersökte andra patienter med maligna B-cellslymfom hittade de Neoehrlichia mikurensis i blodet hos sex av dem. För att slå ut bakterien fick patienterna antibiotika, vilket ledde till att tre av dem kunde sluta med sin cancerbehandling.
Nu får Christine Wennerås 5,6 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen för att detaljstudera sambanden mellan Neoehrlichia mikurensis och olika former av B-cellslymfom. Forskargruppen ska även undersöka hur effektivt det är att behandla bakterieinducerat B-cellslymfom med antibiotika.
Tar fram en mer skonsam metod för att diagnostisera hjärntumörer
Det finns ungefär 100 olika undergrupper av hjärntumörer. För att kunna behandla sjukdomen på bästa vis krävs att läkaren vet vilken form av tumör hen har att göra med. Helena Carén utvecklar metoder som gör det möjligt att karaktärisera hjärn-tumörer med hjälp av ett enkelt blodprov eller ett prov av hjärn-ryggmärgsvätskan.
För att veta vilken slags tumör som döljer sig i hjärnan hos en patient, behöver läkare i dagsläget ofta ta ett vävnadsprov. Då finns en risk att friska nervceller skadas eller att det uppstår en blödning. Sitter tumören på ett känsligt ställe går det heller inte att ta ett prov.
För att slippa ta vävnadsprover håller Helena Carén, professor vid Göteborgs universitet, på att utveckla en diagnosmetod som utnyttjar det faktum att det läcker DNA, circulating tumor DNA (ctDNA), från tumörer. Detta ctDNA går att isolera från blodet eller hjärn-ryggmärgsvätskan. Med hjälp av detaljerade analyser är det sedan möjligt att bestämma vilken slags tumör DNA:t kommer från.
Helena Carén utnyttjar det faktum att det sitter metylgrupper kopplade till DNA-molekylerna. De fogas in i DNA för att styra vilka gener som är aktiva i en viss vävnad. Därför speglar mönstret av metylgrupper på ctDNA:t vilken slags tumör det kommer från.
Helena Carén får tre miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att utveckla denna skonsamma form av diagnosmetod för hjärntumörer. Genom den kunskap hon får i projektet kommer även diagnostiseringen av mer traditionella vävnadsproverna att kunna förbättras.
Lunds Universitet
Kan metoder från geovetenskapen avslöja en begynnande cancer?
Inom geovetenskapen använder forskare isotoper av olika grundämnen för att studera skeenden i jordens historia. Nu får Emma Hammarlund sex miljoner kronor av Sjöbergstiftelsen för att undersöka om isotopanalyser som liknar de som geovetare använder går att utnyttja för att avslöja tumörer.
När geovetare till exempel kartlägger hur jordens klimat har varierat historiskt utnyttjar de isotoper. Under perioder av nedkylning lagras det in mer av syreisotopen 16O i glaciärer. Det leder till att det finns mindre 16O i haven. När snäckor bildar skal under samma period, kommer skalen därför innehålla mindre av 16O och mer av isotopen 18O. Genom att mäta förhållandet mellan 16O och 18O i glaciärer och snäckskal, kan geovetare alltså följa förändringar i jordens temperatur.
Nu ska Emma Hammarlund, lektor vid Lunds universitet, tillsammans med forskare från Chalmers tekniska högskola och Johns Hopkins universitet i USA, undersöka om de kan använda geovetenskapens metoder – som är väldigt känsliga – för att avslöja en begynnande cancer. Snabbväxande cancerceller suger – precis som glaciärer – upp extra mycket av vissa isotoper. Det rubbar förhållandet mellan olika isotoper i kroppen och denna rubbning ska forskarna studera genom att kartlägga vilka isotoper som är inlagrade i vissa vävnader i kroppen.
Forskarna kommer att analysera prover från friska personer och personer som har bröst-, prostata- eller urinblåsecancer. Med hjälp av maskininlärning ska de försöka hitta olika isotopavtryck som kan avslöja en begynnande cancer.
Kan prover för livmoderhalscancer även avslöja äggstockscancer?
I cellprover från screening för livmoderhalscancer har Ingrid Hedenfalk, professor vid Lund universitet, hittat en genetisk förändring som kan skvallra om att äggstockscancer är på väg att utvecklas. Nu ska hon undersöka hur mutationen i kombination med andra skador på arvsmassan kan användas för att screena för äggstockscancer.
Äggstockscancer sprider sig i det tysta i bukhålan. Därför upptäcks sjukdomen ofta när den redan har nått ett avancerat stadium och är svår att behandla. När Ingrid Hedenfalk insåg att en mutation, TP53, i cellprover från screening från livmodershalscancer, skulle kunna användas för att upptäcka äggstockscancer i ett tidigare stadium var det ett viktigt framsteg.
Upptäckten ledde till att forskare började kartlägga cellprover med en metod som kallas ”djupgående sekvensering”, som ger väldigt detaljerad kunskap om arvsmassan. Men det visade sig den noggranna metoden gav för många falsklarm; den fångade genetiska förändringar som liknade cancermutationerna, men som var åldersorsakade och ofarliga.
Nu får Ingrid Hedenfalk tre miljoner av Sjöbergstiftelsen för att undersöka om en annan metod kan fungera bättre: ytlig helgenomsekvensering (sWGS). Utöver att fånga TP53-mutationerna, avslöjar den också andra skador i arvsmassan som är typiska vid cancer. Hon ska kartlägga cellprover från både friska kvinnor och de som senare har utvecklat äggstockscancer. Sedan kommer hon använda maskininlärning för att se om det går att identifiera ett mönster av genetiska förändringar som kan avslöja en begynnande äggstockscancer.